När det drar ihop sig till val om en ny konstitution i Chile börjar myndigheterna oroa sig över att folk tar del av ”fel” information.
Chile utgör inget undantag när det kommer till den oro myndigheterna känner för information som man inte har kontroll över. Den 4 september går chilenarna till val om en förnyad konstitution och det sprids påståenden om förslaget på ny konstitution och valprocessen som rör upp känslor, precis som fallet just nu är i Brasilien.
Påståenden om ”abort i nionde månaden” och ”rösträtt för fångar och migranter”
Reuters har tittat närmare på de påståenden som sprids på sociala medier, framförallt Twitter, Facebook och WhatsApp att förslaget till den nya konstitutionen kommer att förbjuda privat ägande, tillåta abort i nionde månaden, att privata företag kommer sköta rösträkningen, samt att en ström av fångar och migranter ska tillåtas rösta.
Reuters slår fast att detta är felaktiga påståenden.
”Progressiva” förslagsförfattare
Men det finns visst fog för misstänksamheten. Enligt Reuters har förslaget skrivits av ”progressiva och självständiga” sakkunniga, där fokus skiftats från den marknadsorienterade konstitution som grundlades redan under Augusto Pinochets tid, till att fokusera på social rättvisa och klimat.
Detta känns igen från den politik som förts av vänsterliberaler i väst, som inneburit en urholkad välfärdsstat, intolerans för avvikande åsikter och nedmontering av samhällsviktiga funktioner som kärnkraftverk och jordbruk med hänvisning till miljön, vilket orsakat bondeprotester i Nederländerna.
Denna politik brukar präglas av stöd för liberala abortlagar och höga skattesatser, vilket borde utgöra en rimlig grund för befolkningens oro.
”Halvsanningar” kan inte tystas
Enligt Paulina Valenzuela, en statistiker som jobbar för opinionsmätningsbolaget Datavoz, har fokus flyttats från författarna av förslaget till att nu beröra själva innehållet, som finns tillgängligt för alla att ta del av.
Enligt henne utgörs påståendena oftast av ”halvsanningar” som bygger på tolkningar av texten.
En person som är bekymrad över att det svårt att tysta dessa påståenden, är Fabian Padilla. Han är grundaren av företaget Fact Check CHL, som granskar information som sprids på internet. En hemsida kan inte avfärda påståenden som ”falska” om de bygger på tolkningar av lagtexter, till skillnad från det som spreds under den så kallade pandemin som gick det etablerade narrativet till mötes.
Sociala mediebolag + regering = 1984
Meta, till vilket Facebook och Twitter är dotterbolag, har tidigare samarbetat med de chilenska myndigheterna och ”faktagranskare” för att komma åt ”desinformation”.
Myndigheterna är dock inte nöjda med de åtgärder som gjorts från de företag som tillhandahåller sociala medier. Den chilenska valmyndighetens ordförande, Andres Tagle, vill att de sociala medierna ska lyda under chilensk lag och utsättas för straffavgifter om man inte kan identifiera personerna bakom tankebrottsliga konton.
Frågan är om det kommer att vara tillräckligt, eller om det kommer att krävas ett ”Sanningsministerium”1 för att få bukt med de orwellska feltänkarna.
- Referens från boken 1984 av George Orwell där Sanningsministeriet var platsen dit man förde tankebrottslingar och torterade [↩]
