Marken skakar under bankerna – finansiell diktatur nästa?

Ett antal misskötta amerikanska banker har denna vecka blivit förstatligade och oron sprider sig till Europa. Och när USA:s president tar till orda och lovar rädda bankerna blir folk ännu mer förskräckta. Bedömare varnar för att slutmålet kan vara en ny sorts stabilitet – finansiell världsdiktatur.

Denna vecka började med stor amerikansk turbulens, utlöst av en bankkollaps. Och det blev inte bättre av att Moody’s, ett vanligtvis obotligt optimistiskt institut, på måndagskvällen sänkte hela banksektorns betyg till ”negativ”.

Moody’s har förvisso inte kvar sin forna trovärdighet (Frihetsnytt rapporterade) men finansiella marknader har en tendens att vänta på en signal för att utlösa en kursrörelse som ändå redan låg i luften. Och när tiden är mogen duger till och med en prognos från Moody’s för att skapa börspanik.

Svenska pensionspengar upp i rök

Den 10 mars 2023 kollapsade Silicon Valley Bank med totalt 210 miljarder USD under förvaltning. Som tidigare rapporterats i Frihetsnytt var SVB svårt misskött. Man ägnade sig mer åt politik än åt bankens löpande verksamhet. Trots bankens dåliga rykte gjorde sig en rad andra banker, och märkligt nog även den svenska pensionsfonden Alecta, beroende av SVB.

”Insiders” flydde i god tid

Att allmänheten överhuvudtaget blev medveten om vad som hände med SVB berodde på ett 60-procentigt fall i aktien (SIVB) i torsdags. En av investerarna som för säkerhets skull kunde ta ut sitt kapital var den välkände PayPal-medgrundaren, IT-miljardären Peter Thiel – hur mycket kapital den klimatsmarte gentlemannen förde i säkerhet i tid, är ännu inte känt.

Total har 25 miljarder US-dollar tagits ut från Silicon Valley Bank. Tidigare under 2022 extraherades ytterligare 10 miljarder dollar från bankens system. Den torsdagen, dagen före kollapsen, ska ytterligare 45 miljarder dollar ha lämnat banken.

Eftersom SVB bara tillät kunder som hade minst motsvarande fem miljoner kronor på sina konton handlade det om en rikemansklubb, där tipsen flödade mellan dem som är viktiga att hålla sig väl med, medan exempelvis fick stå med Svarte Petter.

Misskötta banker står på kö framför bankakuten

För närvarande är ytterligare 10 till 20 amerikanska banker troliga kandidater för konkurs. Enligt den tysk-polske journalisten Elem Chintsky, numera verksam i Sankt Petersburg, kan man se vilka. Det är bara att studera en post i bankernas balansräkningar som heter AOCI. Bakom denna förkortning ligger, enligt sedvanlig amerikansk vältalighet en ”ackumulerad övrig totalinkomst”. Och bakom denna benämning i sin tur döljer sig orealiserade vinster och förluster redovisade i procent.

Snårig bokföring

AOCI, Accumulated Other Comprehensive Income, låter ju muntert. Men siffran bör givetvis vara ett positivt tal – vilket enligt Chintsky långt ifrån alltid är fallet. Likviditetsrisken ökar desto mer om indikatorn förblir negativ under loppet av ett kvartal och de orealiserade förlusterna på den berörda bankens värdepapper fortsätter att öka.

Förvånansvärd räddningsaktion

Trots att samtliga insättare i åtminstone SVB och flera av de andra krisbankerna är uteslutande rika personer, och övervägande del sådana som är professionella i sin finanshantering, har regeringen Biden beslutat att man ska låta skattebetalarna skänka insättarna hela de insatta beloppen – även utöver de 250 000 USD som de ändå kommer att få tillbaka genom den allmänna insättningsgarantin. Detta är en ytterst stor nyhet som elitägda medier avstått från att uppmärksamma – förutom att det är ett socialt helt oacceptabelt beteende från statens sida, är det dessutom ett prejudikat som påverkar marknaderna i en riktning som kan leda till fler kriser i framtiden.

Som Magnus Stenlund igår eftermiddag förklarade i SwebbTV innebär president Bidens löfte en signal till framförallt fastighetsoligarkerna att högräntetiden inte blir så lång. Och utan höjda räntor är det återigen fri fart för inflationen – vilket återigen drabbar de många människorna betydligt hårdare än beslutsfattarna inom politik- och finanskretsarna.

Stora pengar? Nej stooooora pengar!

Det fulla värdet av bokföringstillgångarna för alla banker i USA ökade kontinuerligt mellan 2002 och 2021. Från och med 2021 var deras tillgångar cirka 30,2 biljoner dollar – eller 30 200 miljarder dollar om man uttrycker det på ett annat sätt.

Av de 30,2 biljoner dollar som är aktiva inom den amerikanska banksektorn är det enligt Chintsky 600 miljarder dollar som syns i bokföringen som ”orealiserade förluster”, alltså 25 gånger de förluster som fick Silicon Valley Bank att kollapsa. Bankaktuen FDIC, som hanterar resterna av Silicon Valley Bank, har tillgångar på 124,5 miljarder dollar. FDIC täcker alltså bara en mindre del av de sjuka tillgångarna i amerikanska banker – och mindre än en procent av den totala volymen av bankernas tillgångar. Det kommer alltså att behövas mer penningtryckning – som kommer att leda till ännu mer inflation, som man inte kan bekämpa med mer ränta eftersom då ännu fler banker skulle gå omkull.

Rävsaxen med räntorna

Magnus Stenlund pekar på ett problem som egentligen är större än följderna av den valhänte presidentens vidlyftiga löften till bankerna: Nollränteobligationerna.

Den amerikaska staten, som underhåller en gigantisk rustningsindustri, militärbaser över hela världen och ett omfattade socialförsäkringssystem, kan inte finansieras med hjälp av skattemedel. Därför sker en ständig upplåning på obligationsmarknaden. Dessa statliga lån absorberas till största delen av de inhemska bankerna – som enligt lag måste köpa dessa obligationer vare sig de vill eller inte. Så länge staten betalade ränta på obligationerna var detta inget problem för bankerna.

Att staten – eller rättare sagt den privatägda centralbanken FED – under många år har tryckt ner räntorna till nära noll för att framkalla inflation har hitintills inte heller varit något problem. Att de mest misskötta bankerna just denna vinter får problem beror på att staten äntligen börjat betala ränta för sina (nya) obligationer. Detta gör man löjligt nog för att begränsa den inflation som man nyss har ansträngt sig för att framkalla.

När räntorna äntligen höjs händer det självklara – nollränteobligationernas värde dyker så fort det finns statlån som ger ränta. De banker som sitter med onödigt många nollränteobligationer, och inte har vidtagit andra åtgärder för att skydda sig, får ett hål i balansräkningen. När kunderna ser vad som hänt vill de genast ha ut sina pengar. Men var ska banken få pengar ifrån, när allt man äger är obligationer som ingen vill köpa? Förargligt men barnsligt lätt att förutse.

Måttligt övertygande president

Aktierna i bankholdingbolaget Western Alliance och First Republic Bank föll dramatiskt under måndagen. 77 respektive 66 procent. Inte före utan efter att USA:s president Joe Biden höll tal och förklarade för nationen att ”banksystemet är säkert.” Dessa prisfall följdes tätt av FinWise Bancorp och PacWest, ned 40 procent respektive ned 42 procent. Många fler anslöt sig i värdeminskning.

När det gäller pengar är folk ganska kloka – åtminstone kortsiktigt. TV-tittarna undrade helt enkelt hur det kom sig att presidenten beslutade sig för att säga så, just nu? Offentliga försäkringar kan i vissa skeden utlösa motsatsen mot den önskade effekten på finansmarknaden.

Silicon Valley Bank – ett tidens tecken

Vad TV-tittarna hellre hade velat se var förmodligen räfst och rättarting mot de som varit ansvariga för att de själva, i egenskap av skattebetalare, nu kommer att pungslås till förmån för miljonärer i Kalifornien.

Anklagelserna hopar sig över det faktum att SVB faktiskt inte hade någon anställd med befattningen riskansvarig under hela nio månader, från april 2022 till januari 2023. Bankens ledarskap ändrade sina prioriteringar kraftigt under senaste år.

Man gav en av de kvinnliga direktörerna, Jay Ersapah, frihet att organisera återkommande HBTQ-initiativ över alla divisioner, inklusive en månadslång Pride-kampanj. Ingen kallades in till riskbedömningsmöten under tre långa kvartal – vilka inföll mitt under de räntehöjningar som nu blivit bankens nemesis.

Olika länder, samma seder

Den amerikanska finansbranschen är nära förbunden med Israel. I detta land har cirka 500 IT-företag, inklusive techjättar som eToro, Verbit eller Capitolis, försökt ta ut sitt kapital från Silicon Valley Bank i god tid – många förgäves. Vissa av dem hade enligt Chintsky nyligen öppnat konton och överfört sina tillgångar från de ursprungliga israeliska bankerna till Silicon Valley Bank i protest mot några rättsreformer i hemlandet – en månad före bankens kollaps.

Bankaktier billiga – eller inte

Den brittiska finanssektorn påverkas också. Upp till 300 IT-företag kommer enligt Chintsky att få bekymmer inom kort. Och mot bakgrund av FED:s inställning till en lösning i USA – att slå på penningpressarna igen – kan man förutse att även London också kommer att besluta sig för något liknande.

Snuvan från Kalifornen har även nått Europas fastland. På måndagen gick Credit Suisse ner med ytterligare 14 procent, Santander 8 procent, Commerzbank 11 procent, UniCredit 9 procent och Raiffeisen och Deutsche 7 procent vardera.

Men vad gällde hela 30 amerikanska banker gick det inte att sälja dem överhuvud taget – de är börsstoppade.

Bankaktierna är förhållandevis billiga och kanske går upp igen nästa vacka. Men att dessa aktier är en god investering på lång sikt är en öppen fråga.

Endgame CBDC?

Marknadsaktörer vänder sig nu – man kan säga äntligen – bort från aktier och fiat-valutor. Joe Bidens tillkännagivanden under tisdagen betydde i praktiken att enorma mängder nya pengar kommer att skapas, vilket ledde till att kursen för bitcoin piggnade till. Från måndag morgon till tisdag kväll var uppgången 13 procent.

Men att gynna bitcoin är knappast planen bakom makthavarnas bedrövliga hanterande av räntor, valutor och banker. Ernst Wolff, finansexpert och författare till ”IMF – Chronicle of a Robbery” (2014), twittrade på måndagen att det som nu sker är en olaglig, systemisk egendomsöverföring från folken till den finansiella eliten.

Vad som pågår enligt Wolff är en kapitalmigrering för att ge världens finansiella oligarkier fördelen att tidigt ompositionera sig till det nya systemet med CBDC, Central Bank Digital Currency. Vägen dit innebär enligt Wolff ”plundring”.

Frihetsnytt har flera gånger skrivit om CBDC, ett nytt valutasystem som hyllats av och förmodligen har sitt ursprung hos världsregeringslobbyn WEF, World Economic Forum. Efter införandet av CBDC kommer det individuella innehavet av pengar kräva ett konto direkt hos respektive centralbank. Politikerna kan alltså närsomhelst spärra, begränsa och dirigera användandet. Efter införandet av CBDC kommer enskilda och privata banker att ha en mer begränsad roll än idag. Det kan mycket väl tänkas att en avsiktlig ekonomisk förstörelse av en stor del av bankerna kommer att användas som förevändning för att tvinga på folken den nya kontrollvalutan.

Skyhöga priser – och vi har bara sett början

De som i bakgrunden styr världens mäktigaste centralbank står inför ett bräckligt, brandfarligt dilemma: Antingen fortsätter man höja räntorna varvid en stor del av bankerna, de sämst skötta först, försvinner från jordens yta. Efter detta kan den produktiva sektorn omstrukturera sig och börja bygga en ny tid med ett sundare ekonomiskt system. Eller sätter man igång penningtryckeriet igen – vilket är mest sannolikt. Börsen och Dagens Industri kommer att jubla och problemen att skjutas på en allt mindre avlägsen framtid.

De verkligt styrande, makthavarna du aldrig valde, har som fjärrmål att införa världsdiktatur med CBDC, medborgarlön och nollställd privat äganderätt. Därför återstår bara två alternativ för oss andra. Antingen fundera över vilken väg som är närmast dit – och anpassa oss efter elitens handlingsplan. Eller kasta ut den framtida diktaturens tillskyndare ur våra regeringar och helst ur våra länder och börja styra vår egen framtid.