Den nya underrättelsetjänsten ska stärka Sveriges säkerhet – men lagförslaget öppnar samtidigt för långtgående insamling av känsliga uppgifter. Med formuleringen “absolut nödvändigt” som gräns kan även information om åsikter och personliga förhållanden komma att behandlas. Samtidigt ges både svenska och utländska aktörer tillgång till uppgifter i ett system där insynen är begränsad.
På tisdagsförmiddagen kallade regeringen till pressträff där utrikesminister Maria Malmer Stenergard presenterade förslaget om en ny civil underrättelsetjänst, Sveriges utrikes underrättelsetjänst (UND). Enligt planen ska myndigheten börja arbeta den 1 januari 2027 och fungera som ett komplement till den militära underrättelsetjänsten.
Under pressträffen beskrev Stenergard läget som allvarligt och betonade att Sverige snabbt behöver stärka sin förmåga att samla in och analysera information.
– Det allvarliga säkerhetspolitiska läget gör att behovet av att snabbt höja det svenska underrättelsesystemets samlade förmåga brådskar, sade hon.
Hon lyfte också fram att modern underrättelseverksamhet i hög grad bygger på tekniska system och tillgång till stora mängder data. Regeringen menar därför att en ny struktur behövs för att möta dagens krav och för att kunna samarbeta effektivt med andra länder.
Efter pressträffen offentliggjordes den lagrådsremiss som nu skickas ut.
Många hade liknat den planerade nya underrättelsetjänsten med amerikanska CIA, enligt det förslag som presenterats av den globalistiske före detta statsministern Carl Bildt. Nu säger Stenergard till Aftonbladet att hon snarare ser det som ett ”svenskt MI6”, det vill säga den brittiska underrättelsetjänsten.
Eget regelverk – utanför GDPR
En central del i förslaget är att verksamheten undantas från EU:s dataskyddsförordning, GDPR. I stället införs en särskild lag som ger underrättelsetjänsten egna regler för hur personuppgifter får behandlas.
Definitionen av behandling är mycket bred och omfattar allt från insamling till analys och spridning. Det innebär att nästan all hantering av information faller inom ramen för vad myndigheten får göra.
Samtidigt saknas krav på konsekvensbedömningar och sanktionsavgifter, vilket annars är centrala delar i dataskyddsregelverk. Sammantaget innebär detta att samma skyddsnivå som gäller för andra myndigheter och företag inte tillämpas här, trots att verksamheten rör mycket känslig information.
Känsliga uppgifter kan användas
Lagförslaget anger att känsliga personuppgifter, som politiska åsikter, religion och hälsa, i grunden inte ska behandlas. Samtidigt öppnas ett undantag: uppgifterna får användas om det anses vara “absolut nödvändigt” för verksamheten.
Det innebär att just de mest skyddsvärda uppgifterna (människors politiska uppfattningar, religiösa övertygelser och personliga förhållanden) i vissa fall kan samlas in och analyseras inom underrättelseverksamheten. När myndigheten dessutom tillåts behandla biometriska uppgifter, som används för att identifiera individer, skapas tekniska möjligheter att koppla denna typ av information till specifika personer och följa dem över tid.
Samtidigt är begreppet “absolut nödvändigt” inte närmare definierat i lagtexten. Det anges som ett villkor, men utan tydliga gränser för vad som omfattas i praktiken. Bedömningen av vad som uppfyller kravet knyts därmed till verksamhetens behov och syften, vilket ger ett brett tolkningsutrymme.
I kombination med att verksamheten rör hotbedömningar och internationella säkerhetsfrågor (områden där definitioner kan vara omfattande och föränderliga) innebär det att insamling och behandling av känsliga uppgifter kan ske inom ett relativt öppet ramverk. Detta omfattar även uppgifter om politiska och andra personliga förhållanden, eftersom lagen uttryckligen medger sådan behandling när kravet anses uppfyllt. Sammantaget innebär detta att gränsen för vad som faktiskt registreras inte framgår tydligt i lagtexten.
Direktåtkomst – även för utländska tjänster
Förslaget innebär att flera svenska myndigheter får direkt tillgång till den nya underrättelsetjänstens uppgifter. Säpo, Försvarsmakten och FRA kan ta del av både analysresultat och underlag genom direktåtkomst.
Samtidigt öppnas möjligheten för utländska underrättelse- och säkerhetstjänster att få motsvarande åtkomst. Det gäller särskilt inom ramen för internationellt samarbete, där information kan göras tillgänglig direkt i systemen.
Detta innebär att kontrollen över informationen i praktiken delas med andra aktörer. När uppgifter väl gjorts tillgängliga på detta sätt minskar möjligheten att styra hur de används vidare, särskilt i internationella sammanhang där olika regelverk gäller.
Begränsad insyn för enskilda
Den enskilde har enligt förslaget rätt att begära information om vilka uppgifter som behandlas. Men denna rätt begränsas av sekretessbestämmelser som ger myndigheten stort utrymme att neka insyn.
Myndigheten behöver inte lämna ut uppgifter eller redovisa skälen till varför information hålls hemlig. Det innebär att en person kan vara registrerad utan att få veta det, och utan möjlighet att kontrollera riktigheten i uppgifterna.
I praktiken innebär detta att möjligheten till insyn och rättelse blir begränsad, särskilt i de fall där informationen klassas som säkerhetskänslig.
Svagt skydd vid fel
Trots att myndigheten får stora befogenheter finns inget system med böter om regler bryts. Det betyder att om uppgifter hanteras fel finns inga direkta straff för myndigheten. Den som drabbas måste själv upptäcka felet och kräva ersättning i efterhand.
Samtidigt är möjligheten att upptäcka sådana fel begränsad, eftersom mycket information omfattas av sekretess. Det gör att ansvaret i praktiken hamnar på individen, trots att insynen är liten.
Signalspaning och dolda identiteter
Remissen avslöjar också förändringar i regelverket för signalspaning. Den nya myndigheten får möjlighet att påverka inriktningen av signalspaning, vilket styr vilken kommunikation som samlas in.
Samtidigt ges myndigheten rätt att använda kvalificerade skyddsidentiteter, vilket innebär att personal kan verka under andra identiteter i underrättelsearbete. Detta visar att verksamheten inte enbart handlar om analys, utan även om operativa metoder som i sig är svåra att granska utifrån.
Utökade befogenheter – begränsad kontroll
Lagrådsremissen visar att den nya underrättelsetjänsten innebär en genomgripande förändring av hur information får samlas in, bearbetas och delas.
Sammantaget pekar förslaget på ett system där myndigheten ges ett brett handlingsutrymme, samtidigt som insynen minskar och kontrollmekanismerna är begränsade. Det innebär att frågor om hur information används, vilka uppgifter som samlas in och hur gränserna dras i praktiken blir avgörande – men inte fullt ut definierade i lagtexten.
Förtrycket och kontrollen av vårt folk ökar snabbt nu när de styrande helt satsar på att genomföra globalisternas agenda.Det är lite skrattretande när man sedan hör hur våra politiker gör sig lustiga och beklagar hur svårt folk har det i Ryssland och Kina med kontrollen av folk.