Miljardskulder när kommuner klimatsatsar

I Norrland pågår en massiv utbyggnad i flera kommuner för att bana väg för industriernas ”klimatomställning”. För detta tas lån på flera miljarder kronor. Det finns dock en risk att dessa satsningar inte kommer att löna sig. Om det misslyckas är det varken företagen eller politikerna som kommer att ta den kostnaden.

Just nu pågår en intensiv utbyggnad i Norrland för att förbereda för industriernas ”gröna omställning”. Men det blir oerhört dyrt för kommunerna. Det rör sig bland annat om nya vägar, bostäder, avlopp, utbyggnad av hamnar och läggning av järnvägsspår, rapporterar Sveriges Radio (SR).

”Grön omställning” och ”grönt stål”

Den så kallade ”gröna omställningen” handlar om att flera industrier ska göra sina produktioner ”klimatvänliga”. Det innebär att man ska skära ned koldioxidutsläppen i produktionen. Fokus i SR:s inslag ligger på Northvolts batterifabrik, men denna omställning gäller även stålproduktionen.

Bolag, som statligt ägda Hybrit (som ägs av LKAB, SSAB och Vattenfall) och privatägda H2 Green Steel (H2GS), hävdar att man ska producera ”grönt stål” med hjälp av metangas. Utöver att de två bolagen fått stora bidrag och generösa krediter, kommer tekniken att kräva stora mängder el. FrihetsNytt har uppmärksammat att den el som Hybrit och H2GS begär, motsvarar halva elproduktionen för länder som Finland och Danmark.

Elen kommer att gå till att tillverka metangas, som är det som ska driva stålproduktionen. Men 34 procent av energin försvinner i tillverkningen av gas. Det innebär att en enorm del av den el som ska gå till dessa industrier försvinner.

Skattebetalarna står för insatsen

Kommunerna Boden, Luleå och Skellefteå beräknas lägga ut sammanlagt 62 miljarder kronor på dessa investeringar.

Större delen av pengarna har inte kommunerna, utan man skuldsätter sig för att kunna finansiera detta. Enligt SR har Skellefteås låneskuld tiodubblats sedan 2017, då Northvolt meddelade att man skulle bygga en batterifabrik i Bergsbyn.

Det är ett vågspel som görs. Förhoppningen är att folk ska flytta till orterna för att jobba i industrierna. Men om man inte lyckas locka dit folk, kommer kommunerna att stå med miljardskulder. Den notan kommer det att vara skattebetalarna som ska finansiera, enligt SR.

– Risken är att folk inte flyttar dit och kommunen står med väldigt höga skulder som de ska betala av, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), till SR.

Den risken är kommuninvånarna medvetna om och många är oroliga för vad som kan ske.

– Vad händer om några år, om det visar sig att det här inte alls blev så bra? säger Anneli Lindgren, som bor i Skellefteå, till SR.

KATEGORIER

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

1 KOMMENTAR

  1. Vågspel ?? Vanvett säger jag . 😰

    Folk flyttar ju därifrån. Inte bara för att det varit svårt att få jobb , utan för det är långa vintrar och korta somrar (fulla med knott och mygg)
    Det finns anledning till att Skåne är så tättbefolkat .

    Även Blekinge har ju ett mer gynnsamt klimat , bortsett från migrationsklimatet . Men det ät ju lika alla överallt.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter