Det har länge varit känt att vikingarna etablerade bosättningar och fästningar längs sina många farleder. I synnerhet en plats har varit mytomspunnen – jomsvikingarnas borg Jomsborg. Den har under lång tid avfärdats som en legend, men nu kan arkeologer ha hittat en av vikingatidens mest legendariska platser.
Ibland kan förberedelser för moderna byggnadsprojekt bjuda på oväntade överraskningar. Det fick den polske arkeologen Wojciech Filipowiak uppleva när han skulle utföra undersökningar på ön Wolin i nordvästra Polen, precis bredvid den tyska gränsen. Det var inför en utbyggnad av ett observationstorn som han fått i uppdrag att undersöka platsen Wzgórze Wisielców (sv. ”Bödelskullen”), en gammal avrättningsplats.
Men det han fann när han påbörjade utgrävningen var inga spår efter halshuggningar, rådbråkningar eller andra brutala sätt att avrätta dödsdömda på. Istället var det kolat trä som talar för att det rörde sig om en vikingatida bosättning från 900-talet.
Det fynd som gjordes kan mycket väl vara mer än arkeologi och historia, det kan även vara spåren efter en legend: jomsvikingarnas fästning Jomsborg, rapporterar The New York Times (NYT).
Vikingarnas riddare
Jomsvikingarnas historiska existens är inte helt fastställd och historikerna har tvistat om ifall det är en legend från tiden då nordborna var kända som krigare som få kunde mäta sig med och var eftertraktade legosoldater. De källor som nämner dem i större utsträckning är två: Jómsvíkingadrápa, författad runt 1200 av Orkney-biskopen Bjarne Kolbeinsson; samt Jómsvíkingasagan, en isländsk saga från 1200-talet (dock inte nedtecknad men däremot känd av skalden Snorre Sturlasson), vars innehåll finns omnämnt i isländska sagor som Heimskringla (som sammanfattar historien om de norska kungarna) och Njáls saga.
Dessa var inte enbart kända för sin skicklighet i strid, sitt mod och avsaknad av skräck för döden. Det var inte heller en beteckning för nordbor baserat på beteende, såsom viking (som sannolikt kan kopplas till de västfarande nordborna som åkte till England, Irland och Frankrike, och vars namn kan kopplas till sjöfart) och væringr/väring (de nordbor, framförallt svenskar, som seglade österut och tog värvning i de bysantinska kejsarnas garde).
Den som var en jomsviking tillhörde en speciell krigarorden, som ställde höga krav på de som var medlemmar, enligt de ovan nämnda sagorna. Många ska ha sökt till detta mytomspunna brödraskap, men majoriteten ska ha avvisats eftersom de inte levt upp till de höga kraven på styrka och personlighet.
Jomsvikingarna har levt kvar som en mytomspunnen krigarorden, som än idag kittlar kreativiteten och nordbornas stolthet över sin historia. Bland annat har det svenska melodiska death metal-bandet Amon Amarth släppt ett helt album dedikerat till dessa krigare.
Hårda regler för att få fram de bästa
Det räckte inte att vara fysiskt duglig och stark i strid. Man skulle även ha rätt personlighet och kunna följa viktiga värderingar. En av de viktigaste egenskaperna var att kunna hålla ord. Hade man lovat något, oavsett omständighet, skulle det hållas.
I Jomsvikingasagan (i den länkade texten från Berättelser ur svenska historien – Första bandet, 1885-1886) berättas att den danske kungen Sven Tveskägg ska ha använt list för att utnyttja jomsvikingarna när han skulle erövra England. Han ville inte riskera att de norska vikingarna hann före honom och såg till att lura jomsvikingarna mot dem. Under ett dryckesslag i Jomsborg, där man drack till sina fäders ära, lovade Sven högtidligt att han skulle erövra England inom tre år.
”Det var sed vid sådana tillfällen att aflägga löften, och ju större löfte man gjorde, dess mera hedrade man den döde.”
Då lovade jomsvikingarnas hövding Sigvald, som hunnit bli riktigt berusad att han inom tre år skulle härja i Norge och driva ut Håkon Jarl, vilket de övriga jomsvikingarna också lovade. När morgonen kom och de återhämtade sig från sin kraftiga baksmälla fanns det inte mycket att göra. Även om det skett på fyllan var det fortfarande ett löfte och de var tvungna att hålla det.
Världens Historia har listat 11 bud (regler) som jomsvikingarna var tvungna att följa:
- Endast män mellan 18 och 50 år, som visat sin duglighet i strid, får ingå i brödraskapet.
- Släktförhållanden har ingen betydelse för medlemskapet.
- Ingen får fly från fienden.
- Jomsvikingar ska hämnas varandra som de skulle hämnas en bror.
- Ingen man får visa tecken på rädsla – varken i ord eller i handling.
- Krigsbyten är gemensam egendom.
- Ingen ska så split mellan bröderna.
- Ingen jomsviking får sprida rykten. Ledaren förmedlar alla nyheter till gruppen.
- Inga kvinnor får släppas in i Jomsborg.
- På vintern får man inte vara borta från Jomsborg i mer än tre dygn i sträck.
- Ledaren fäller domen i blodsfejder.
Myten kan bli fakta
Platsen som Jomsborg ska ha legat på är just Wolin, det är de flesta historiker överens om. Det man är oense om är huruvida fästningen verkligen existerade. Oavsett har Wolin varit noga med att bygga upp en vikingakultur, som hållit fast vid det nordiska arvet, vilket lockar stora mängder turister.
– Vikingar är sexiga och lockar fram ett stort intresse, säger Wolins borgmästare Ewa Grzybowska till NYT.
Under en stor del av 1900-talet har forskare och arkeologer letat efter Jomsborg. Wolin tillhörde fram till 1945 Tyskland (då skrivet som Wollin) och under det nationalsocialistiska styret (1933-45) bedrevs omfattande utgrävningar på ön, som resulterade i flera fynd, som dock inte kunde klarlägga om Jomsborg verkligen funnits.
Under det kommunistiska styret i Polen fortsatte det historiska intresset, men nu låg fokus på att peka ut vikingarna som germanska inkräktare på slaviskt territorium, vilka slagits tillbaka. Efter kommunismens fall 1989 och Polens närmande till väst har man återupptagit intresset och stoltheten över arvet från vikingarna.
Varje år hålls en stor vikingafestival på Wolin (vilket kan liknas vid Medeltidsveckan på Gotland) där man återskapar en historisk miljö och återuppför storslagna historiska slag.
Filipowiak, arkeologen som nämndes i början av artikeln, hoppas kunna vara med och skapa historia, inte bara genom att bevisa Jomsborgs existens utan även avsluta den långa debatt som förts under olika omständigheter under 1900-talet.
– Förhoppningsvis kan jag hjälpa till att avsluta den, säger han till NYT.
Det återstår att se om det fynd han gjort verkligen är det mytomspunna Jomsborg. Frihetsnytt kommer ha anledning att återkomma i frågan.
Goda tider för nordisk historia
Frihetsnytt har de senaste månaderna kunnat rapportera om stora arkeologiska fynd som gjorts över hela Norden och bidragit till nya kunskaper om den äldre historien.
I januari hade en runsten hittats i Norge som talar för att bruket med runstenar kan spåras så långt tillbaka som år 0, vilket är äldre än man tidigare trott. I februari avslutades en utgrävning av en forngrav i Uppsala som kunde kasta nytt ljus på den äldre historien i området. I april hittades en stor silverskatt på Jylland i Danmark, som tros härstamma från när Sven Tveskägg befann sig i en maktkamp med sin far, Harald Blåtand.
Tidigare i veckan kunde Frihetsnytt rapportera om den enorma hällristningen i Kville socken i Bohuslän, som beskrivs som det största hällristningsfyndet under 2000-talet.
