Nationalekonomer: ”Medierna ljuger om kronans försvagning”

Avsaknaden av nyanserad debatt kring den svenska kronans försvagning skadar på sikt svensk ekonomi, vilket kan sänka den svenska kronan ytterligare. Detta hävdar två tunga nationalekonomer i en debattartikel i DN. De menar att man i stället bör våga diskutera de verkliga orsakerna till varför investeringsviljan i Sverige minskar.

Artikeln är gemensamt undertecknad av Torfinn Harding och Anders Åkerman, som är professorer i nationalekonomi vid Stavangers universitet i Norge. De menar att argumenten som ofta förs fram av ekonomer och ekonomiskribenter i de stora medierna inte håller vid en närmre analys. I stället finns det andra, mer alarmerande orsaker bakom kronförsvagningen.

Försvagning som bekymrar

Den svenska kronan har på senare år försvagats kraftigt mot de stora valutorna, vilket skapat bekymmer då svenskarnas köpkraft har urholkats. Med andra ord, vi blir fattigare eftersom importvaror och utlandsresor¹ har blivit dyrare.

En allt vanligare uppfattning kring orsakerna bakom kronförsvagningen (som ofta florerar i etablerade medier) är att de finansiella marknaderna felvärderar den. Det hävdas att svenska kronan är en liten valuta, som inte analyseras tillräckligt av internationella valutahandlare eller att största omsättningen av kronan utgörs av finansiella flöden².

Därför menar Harding och Åkerman att det kan vara nyttigt att ifrågasätta dessa återkommande teorier och istället analysera de verkliga orsakerna bakom den svenska kronans försvagning.

400 miljarder kronor dagligen

Som argument till varför de etablerade mediernas teorier inte håller, nämner de faktumet att handeln med den svenska kronan faktiskt är stor. Så stor att den finns med på den så kallade G-10 listan och därmed hör till de tio mest handlade och likvida valutorna i världen.

Dagligen omsätts i Sverige cirka 400 miljarder svenska kronor (SEK), samtidigt som omsättningen på stockholmsbörsen är endast 22 miljarder SEK³. Handeln är dessutom transparent och pågår dygnet runt, med hög likviditet (betalningsförmåga).

I många andra situationer grundar sig riktlinjerna helt på att marknadens prissättning fungerar. Tillexempel vid auktioner av telekomlicenser, elmarknader, uppköp av simhallar, och så vidare. Prissättningen av den svenska kronan är absolut inget undantag och att marknaden inte skulle klara av att prissätta den, menar ekonomerna, låter absurt.

Därför försvagas kronan

Nationalekonomerna säger att det däremot finns möjliga realekonomiska förklaringar till kronförsvagningen som lätt glöms bort. Förklaringar som grundar sig på att investeringar i Sverige har blivit allt mer riskabla och olönsamma över tid. Som några exempel nämner de följande:

• På grund av låg statsskuld finns det få svenska statsobligationer till salu.
• Under 2010-talet hade Sverige världens lägsta styrränta, vilket försämrade avkastningen på svenska investeringar.
• Sveriges bytesförhållande (priset på vår export relativt till priset på vår import) har fallit, sakta men säkert ända sedan andra världskriget.
• Svensk produktivitet har utvecklats långsamt jämfört med vissa länder.
• De gröna industrisatsningarna i Norrland som riskerar att omdirigera en stor mängd kapital, men även binda upp en stor del av energiförsörjningen.

• En lång tid av låga investeringar i infrastruktur har orsakat ökande problem.
• Bostadsmarknaden i framför allt Stockholm kan försvåra för snabbt växande företag att attrahera arbetskraft.

Nationalekonomerna menar därför att vi bör vara mer ödmjuka inför marknadens prissättning av kronan. Denna vittnar trots allt om de underliggande utmaningarna i den svenska ekonomin.

Så ska problemen lösas

Ifall Sverige åter ska bli ett ekonomiskt framgångsrikt land, måste ekonomer och politiker först våga prata om de verkliga orsakerna bakom kronförsvagningen och de ekonomiska problemen.

Försvagningen beror i grunden på att allt färre vill/vågar investera i Sverige då det är alltför riskabelt. Vem vågar till exempel investera i någon energiintensiv industri/verksamhet ifall man inte ens vet om elen räcker till, eller risken finns att dyrbar utrustning blir stulen? Lägg därtill byråkratiskt krångel, höga skatter och dyra arbetsgivaravgifter.

En bra början skulle vara att trygga elförsörjningen (mer kärnkraft), utvisa alla yrkeskriminella (tillsammans med familjer och klaner) och kraftigt minska skatterna på arbete och företagande. Då skulle investeringsviljan, framtidstron och en starkare krona komma tillbaka ganska omgående.

1. Detta inkluderar även prenumerationstjänster, drivmedel och eldningsolja, som ofta betalas i amerikanska dollar. [↩]
2. Finansiellt flöde hänvisar till rörelsen av medel inom ett ekonomiskt system, som omfattar inflöden och utflöden av pengar mellan individer, företag och regeringar. Det inkluderar transaktioner som intjänade intäkter, uppkomna utgifter, gjorda investeringar och lån som förlängs eller återbetalas. [↩]
3. Dessa siffror är från april 2022, men samma proportioner gäller även idag. Dvs, att omsättningen av svenska kronor är 15 gånger högre än värdet på stockholmsbörsen. [↩]