Nedbrunnen lokalhistoria ska återskapas

När Markaryds kyrkböcker brann upp på 1800-talet försvann en rik källa till samhällets historia. Nu har en släktforskare gjort det till sin livsuppgift att återskapa lokalhistorian.

Bränder har alltid gjort utgjort en av historikerns, arkivariens och släktforskarens värsta fiender. Åtskillig förstörelse av urkunder och källmaterial har genom historien berövat oss kunskap om det förflutna. När slottet Tre Kronor brann ned 1697 förstördes större delen av det dåvarande riksarkivet och kungliga biblioteket, en förlust som berövade Sverige omfattande kunskap från tiden före 1600-talet.

Den 21 maj 1851 drabbades småländska Markaryd av en liknande katastrof. Under ett kraftigt åskväder slog blixten ned i kyrkan och orsakade en kraftig brand. Tornet från 1795, konstruerat av murmästaren Carl Hellsten, klarade sig, men branden krävde ändå en smärtsam tribut i form av kyrkböckerna, som förstördes, enligt Bebyggelseregistret.

1877 kom turen till prästgården, där ytterligare kyrkböcker förvarades. Även denna gång förstördes kyrkböckerna och en viktig del av lokalhistorian försvann.

Vill återskapa det som förstörts

Släktforskaren Kristina ”Stina” Loo stötte på omfattande problem när hon ville göra efterforskningar på sin mors sida av släkten, vilken kommer från Markaryd. Det blev svårt att följa personerna bakåt i tiden och man kunde inte heller få någon djupare information om familjerelationer, såsom föräldrar och syskon, samt om flyttar har genomförts, rapporterar SVT.

För henne utgör det en stor sorg att så många människor som slitit i bygden och byggt upp den, skulle försvinna från historien.

”Det är det som är så sorgligt, för de har ju slitit och plockat sten och haft det tufft här, och så ska det då bara försvinna”, säger Stina till SVT.

Men allt är inte hopplöst, varken för Stina eller för de historiska människor som riskerar att glömmas bort. Istället har hon vänt sig till civilrättsliga dokument, såsom information från mantalslängder (skatteuppgifter), bouppteckningar och jordeböcker. All information som hon kommer över samlas i ett digitalt register som är tillgängligt för allmänheten, vilket hon döpt till Markarydsregistret.

Totalt har hon identifierat 18 000 uppgifter som lagts in i databasen. Målet är att hitta alla som föddes och dog i trakten mellan 1717 och 1860.

För den som vill ägna sig åt släktforskning och hjälpa till att återskapa lokalhistoria som gått förlorad, finns mycket att hämta hos Riksarkivet. Medeltida brev och dokument finns även tillgängliga hos Riksarkivet genom Svenskt Diplomatarium.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

00:56:35

PM Nilsson avgår efter skandal!