Nättidningen Nordfronts chefredaktör Martin Saxlind fick rätt gentemot polismyndigheten, som genomfört ett olovligt beslag av utrustning som är viktig för redaktionens verksamhet. Därför ska polisen nu betala skadestånd till Saxlind för detta övertramp. För Frihetsnytt berättar Saxlind om den betydelse för oppositionellas rättigheter som detta innebär.
Under onsdagen gav justitiekanslern, JK (Dnr 2021/7634), Nordfronts chefredaktör Martin Saxlind rätt i dennes begäran om skadestånd från polisen, som hösten 2021 hade genomfört en husrannsakan under tiden som Saxlind befann sig utomlands i Bulgarien. JK dömde polisen att betala 10 563 kr i skadestånd och 8906 kr i ombudskostnader till Saxlind, rapporterar Nordfront.
Frihetsnytt har talat med Martin Saxlind, som är nöjd med att ha fått upprättelse för detta intrång.
– Det känns bra och det är principiellt viktigt att man inte låter dem komma undan när de begår sådana uppenbara fel, säger han.
Smög in när han var utomlands
Han berättar mer utförligt om bakgrunden och vad som hände när polisen gick in i hans lägenhet.
– Hösten 2021 var jag utomlands i Bulgarien på ett firande för en grupp som heter BNS, deras 20-årsjubileum. Det som hände var att jag märkte att min övervakningskamera hemma slutade fungera ungefär en dag innan vi åkte hem. Jag funderade på vad som hade hänt, men tänkte att det bara hade varit något problem med internet.
– Men när jag kom hem då märkte jag att någon hade varit i lägenheten och flyttat på saker och öppnat garderober. Alla datorer saknades. Till slut hittade jag en handskriven lapp från polisen. Då hade de passat på att göra en husrannsakan medan jag var utomlands, men jag fick ingen förklaring om varför.
– Så jag fick ringa till polisen och blev kopplad till någon i Härnösand, som hade det här ärendet. Jag berättade att det fanns källskyddat material på den dator som de tagit och det borde de veta om, för de vet ju vem jag är.
Misstänkt för brott utan att bli informerad
Den orsak som polisen angav för husrannsakan var att man misstänkte Saxlind för ett mindre brott, som på sin höjd skulle ha inneburit ett bötesbelopp men inte var tillräckligt för detta omfattande beslag. Han hade inte heller blivit informerad om att han var misstänkt för brott.
– Det polisen utredde var ett torgmöte från året innan, i samband med att Tommie Lindh dog. Då var det ett torgmöte och en minnesstund som polisen inte hade gett tillstånd till och då ville de veta om det var jag som hade arrangerat den, vilket de då skulle kolla upp ett och ett halvt år senare. Jag hade inte blivit delgiven någon misstanke om brott, utan det fick jag veta först när jag ringde upp dem.
Fick rätt, men tvingades åka runt och hämta upp sakerna
Saxlind överklagade beslaget till Ångermanlands tingsrätt, som höll med om att det inte var rimligt att genomföra beslaget för ett så ringa brott. Dessutom innehöll de beslagtagna hårddiskarna källskyddat material som polisen inte får gå igenom. Men även efter att tingsrätten beslutat att han skulle få tillbaka sina saker krävdes det extrajobb för att verkligen få ut dem.
– Jag fick åka runt och hämta upp sakerna, vilket det var en del bök med. De skulle ha varit i Sundsvall, men så fanns de inte där och jag fick åka ned till Gävle och sen var det några andra saker som var i Hudiksvall, varifrån de postade sakerna som jag fick hämta ut på en annan polisstation. Det var lite suspekt att de skickade runt sakerna till olika ställen.
Fick rätt av JK
Han valde därefter att, med hjälp av en advokat, JK-anmäla polisen för deras agerande. Till Nordfront säger han att de krävde 75 000 kr i skadestånd. De visste att de inte skulle få den summan, men räknade med att de skulle få något eftersom det var bevisat att polisen agerat lagvidrigt.
– Jag fick 10 000 i ideell skadeersättning, eller vad de nu kallar det, som var enligt EU-lag. Sen var det runt 500 kr för resekostnader. Sen betalade de kostnaderna för min advokat, som hjälpt mig att skriva JK-anmälan.
Han är tveksam till om det kommer att innebära något för pressfriheten, eftersom det rör sig om sådant som polisen egentligen ska ha koll på.
– Egentligen ska ju polisen veta detta sedan tidigare och det finns många andra fall där de fått det klargjort för sig att de inte får göra på det sättet. Men förhoppningsvis tänker de efter innan de gör samma sak mot mig eller någon annan i en liknande situation.
”Stå upp för våra rättigheter”
Det ekonomiska är dock inte det viktigaste, utan snarare möjligheten för oppositionella att kunna ta tillvara på sina rättigheter. Själva JK-beslutet kommer kanske inte att innebära en enorm förändring i hur polisen agerar, men dagens beslut är endast det senaste av flera där Nordfront och medlemmar i Nordiska Motståndsrörelsen fått sina demokratiska rättigheter upprätthållna.
– Jag vet inte om det här i sig kommer att få någon revolutionerande effekt, men rent generellt är det viktigt att vi står upp för våra rättigheter och vinner olika fall, vilket gör att polisen och andra får tänka efter lite innan de ger sig på oss på oegentliga sätt.
Vi ska ha samma rättigheter som alla andra och de myndigheter som inte accepterar det får vi juridiskt ta strid mot. Vi har ju de senaste åren vunnit en del sådana strider också, som tvisten mot Svenska akademien och när Tobias Lindberg överklagade och skapade ny praxis som sa att polisen inte kan dra in personers vapenlicenser bara för att de är medlemmar i Motståndsrörelsen.
Även pengasumman blir framförallt symbolisk, eftersom redaktionen redan blivit tvungen att byta ut de beslagtagna datorerna och hårddiskarna.
– Det blir inte direkt någon ekonomisk vinst här. Vi har ju fått byta ut de datorer och hårddiskar som polisen hade tagit, för vi kan inte lita på att de inte har gjort något fuffens med dem när de tar utrustningen på så oskäliga grunder och skickar runt den till olika polisstationer som inte hade med utredningen att göra. De var klart nyfikna på vad som fanns på mina hårddiskar och det var nog inte begränsat till den lilla frågan om torgmötet. Så vi fick ju ta det säkra före det osäkra och byta ut all min elektronik.
Polisen gör precis som dom vill , precis som i DDR.
Polisen kom åt all information om medlemmar , stödmedlemmar och prenumeranter som dom ville ha.
Att NF får lite ersättning drabbar inte dom poliser som gjorde det olagliga inbrottet.
Polisen buggar , avlyssnar och har postkontroll på samtliga i NF. Bilarna har GPS sändare så polis hela tiden vet var dom är.
Givetvis har polis också någon eller några infiltratörer. Dessa är svåra att avslöja då dom är speciellt utbildade för sådana uppdrag.
Däremot får polis svårare att kontrollera deras ekonomi eftersom alla konton har avslutats –men skatteverket gör sitt bästa med ständiga förfrågningar , skönsbeskattningar , tillslag med hänvisning till penningtvättslagen osv.osv.
Jag undrar hur länge expo skulle överleva med motsvarande förföljelse ???