Ny sorts nätbedrägeri – och så skyddar man sig

Bedrägerier på nätet har funnits sedan nätet började användas av mer eller mindre alla i slutet på 90-talet. Nu finns en ny sofistikerad variant, som är noggrant förberedd och genomarbetad och därför svår att skydda sig emot. Man gör klokt i att förstå hur denna bedrägeriform fungerar, och hur man ska skydda sig emot den.

Bedrägeri genom näthandel

Många konsumentprodukter säljs idag på nätet. Dagens Nyheter (DN) skriver idag om en ny variant: välgjorda sajter, till synes med varuförsäljning och med fina bilder och texter, men där personerna bakom är till 100 procent inriktade på bedrägeri.

Metodiken är skickligt uttänkt. För att komma bort från problematiken med att bli anmälda för bedrägeri, så skickar faktiskt personerna bakom beställningssajten något som resultat av en beställning, men helt fel vara, eller också en undermålig sådan, i båda fallen med avsikt. Den som beställer och betalar till exempel dyra skor på sajten, kan i stället få billiga solglasögon.

Därmed är det inte ens längre bedrägeri, utan ett ärende under Konsumentköplagen med mycket lägre prioritering från myndigheternas sida. (Det ska nämnas att även rena bedrägeribrott har dålig prognos för att klaras upp – 200 000 bedrägerier anmäldes under 2022, och uppklarningsstatistiken för denna brottsrubricering försämras hela tiden, fyra procent totalt år 2022).

Motmedel

Polisen har genomgående och historiskt svag kompetens på IT-området, det framgår till exempel i IT-branschtidningen Computer Sweden. Polisens IT-kompetens är också fortsatt svag eftersom poliser har svårt att få fortbildning, det framgår i Polistidningen. Någon förbättring på dessa punkter är inte att vänta, inte heller för bedrägerioffer som vänder sig till Polisen.

Men det finns motmedel, som främst handlar om att den som riskerar att bli utsatt är misstänksam och ser till att inte sätta sig i en situation där han redan har betalat till en bedragare.

1. Granska sajten kritiskt. Har den kundtjänst, fungerar dess telefonnummer, har ägaren/företaget en adress? Det måste så att säga vara kryss i alla rutor.
2. Man har alltid en känsla för om ett pris är orimligt eller inte. Om priset är orimligt – så bör man följa sin magkänsla och inte betala ett i och för sig lågt pris för något som man inte vill ha, för ett köp av något man inte vill ha är förlorade pengar.
3. Texter som till synes är automatöversatta är ett starkt varningstecken. Speciellt ”osvenska” språkfel, som å, ä eller ö som inte fungerar, eller helt fel ordföljd, är ett ännu starkare varningstecken.
4. Har sajten närvaro på stora sökmotorer som Google eller DuckDuckGo? Finns det recensioner på till exempel reco.se, eller Trustpilot? Den som blivit lurad är alltid supermotiverad att ge igen och skriva av sig sin ilska, så det lönar sig att leta lite.
5. Den som ändå uppfattar sig ha blivit lurad av en oseriös sajt bör snarast kontakta sin bank och kortutgivare för att få kortuppgifterna utbytta, så att de inte kan missbrukas.

En helt generell handledning för den som inte vill bli lurad på nätet finns märkligt nog på energileverantören Bjärekrafts hemsida. Där finns till exempel ett mycket bra förslag på klok försiktighet, som är värt att återge: skydda dina kortuppgifter genom att aldrig handla uppkopplad på publikt WiFi, utan handla hemifrån med VPN⁽¹⁾ inkopplat (det finns gratis, enklare VPN) så ingen kan snappa upp dina kortuppgifter.

(1) VPN - Virtual private network