Ny upptäckt inom Alzheimerforskningen på Lunds universitet

En ny studie ledd från Lunds universitet visar att Alzheimers sjukdom går att påvisa innan patienten fått några symtom och även vem som kommer att försämras inom de närmaste åren.

En forskningsstudie om Alzheimers, publicerad den 10 november i Nature Medicine, visar att sjukdomen går att identifiera hos personer innan de har fått några symtom.

Studien som genomförts på 1300 deltagare utan några tecken på kognitiva nedsättningar vid studiens början, visade att de deltagare som hade en specifik förekomst av vissa proteiner i hjärnan löper en 20 till 40 gånger högre risk att utveckla sjukdomen jämfört med de som inte hade dessa förändringar.

Det är förekomsten av proteinerna tau och beta-amyloid som tidigare konstaterats vara kopplade till Alzheimers. Beta-amyloid orsakar plack i hjärnan och tau samlas i ett senare skede inne i hjärncellerna. Genom en PET-kamera kan man nu se förekomsten av dessa proteiner i deltagarnas hjärna och därmed dra slutsatser om personen kan komma att utveckla sjukdomen Alzheimers.

Förändringar uppstår i hjärnan mellan tio och tjugo år innan den drabbade upplever några tydliga symptom och det är först när tau börjar sprida sig som nervcellerna dör och personen i fråga får de första kognitiva problemen. Det är därför Alzheimers är så svår att diagnosticera i ett tidigt förlopp, säger Oskar Hansson som leder studien, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

Fyndet kommer lägligt

Forskarteamet som presenterat studien anser att fyndet kommer lägligt då positiva resultat från nya bromsmediciner mot Alzheimers presenterats tidigare under hösten. I september påvisades positiva resultat i kliniska prövningar av ett nytt läkemedel, Lecanemab, vilket gör studiens resultat extra värdefullt menar den inblandade forskarna.


Om vi kan identifiera sjukdomen redan innan de kognitiva utmaningarna visar sig, kanske vi på sikt kan sätta in läkemedlet för att bromsa sjukdomen i ett mycket tidigt skede. Tillsammans med fysisk aktivitet och bra kost, skulle man då ha en större chans att påverka framtida kognitiva utmaningar. Men det behövs mer forskning innan det kan rekommenderas behandling hos personer som ännu inte utvecklat minnesnedsättning, avslutar Oskar Hansson.

Drygt 100 000 svenskar har diagnosen Alzheimers, som är den vanligaste formen av demens.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar