Den kommande vätgasfabriken i Ånge kommer att innebära ett lyft för lokalsamhället i form av arbetstillfällen. Vätgas kan användas för att transportera och lagra el och värme, men det krävs samtidigt ström för att den kemiska processen ska ta vid.
I torsdags rapporterade SVT att en detaljplan för en ny vätgasfabrik i ett blivande industriområde i Alby, Ånge kommun i Medelpad.
Många i lokalsamhället ställer sig positiva till satsningen, då det innebär arbetstillfällen och kommer att gynna den lokala industrin, däribland elektrokemiföretaget Permascand, som kommer att ligga granne med den blivande fabriken.
Den utrustning som företaget tillverkar kommer att användas i fabriken, vilket innebär att Permascand får en ny kund precis runt knuten, rapporterar SVT.
Det är inte omöjligt att flera industrier etablerar sig i området, antingen för att fabriken kommer att utgöra en potentiell kund, som fallet med Permascand, eller för att det kommer finnas en närliggande leverantör av vätgas.
Vätgas och energisituationen
Vätgas används bland annat i den kemiska industrin för att tillverka ammoniak och metanol, samt alltmer inom stålindustrin, där den ska fasa bort kol och koks. Den kan även omvandlas till el och värme och tack vare dess lagringsförmåga kan den underlätta planeringen av elförbrukning, enligt Vätgas Sverige.
Problemet är dock att det krävs energi för att få igång den kemiska processen som krävs för tillverkningen. Enligt Naturskyddsföreningen går två procent av världens elförbrukning till produktionen av vätgas, vilket motsvarar runt 1 210 terawattimmar.
En fördel med det kommande projektet i Ånge är att de närliggande vindkraftverken kommer till användning, när den el som produceras inte behöver transporteras alltför långt.
En utökad produktion av vätgas kommer sannolikt inte att åtgärda Sverige energiproblem, men dess lagringsförmåga kan innebära en avlastning i tider av just energibrist.
Självförsörjning av el med hjälp av vätgas
Frihetsnytt har tidigare skrivit om hur västsvenske Hans-Olof genom en unik anordning lyckats göra sig självförsörjande på el, med hjälp av bland annat vätgas. När de batterier som laddats med hjälp av solenergi börjar ta slut sätts en process igång som omvandlar vätgas till både el och värme.
Vätgasen har genererats vid tidpunkterna när man haft överskott av solenergi. Då använder systemet en process för spjälkning av vatten till syrgas och vätgas. Med vätgasen laddar man återigen upp batterierna, som då kan användas även när solpanelerna inte genererar tillräcklig energi.