Med hänvisning till den senaste tidens omfattande våldsvåg i Stockholm, vill regeringen snabbt få flera nya lagar på plats. De nya lagar som drivs igenom innebär omfattande inskränkningar i medborgarnas fri- och rättigheter, men inga riksdagspartier har något att invända, snarare tvärtom.
Det har gått snabbt för regeringen den senaste tiden att komma med det ena lagförslaget efter det andra, som ger statsmakten ökade befogenheter och den enskilde individen färre friheter.
Bara under gårdagen, torsdagen den 2 februari, kunde Frihetsnytt rapportera att regeringen vill utöka terrorlagstiftningen till att omfatta alla som på något sätt möjliggör utpekade terrorgruppers verksamhet (trots att det inte finns någon definition av vad som utmärker en terrorgrupp); samt göra det olagligt att förolämpa offentliganställda.
Trots de stora faror som detta innebär med godtyckliga förbud och åtal, så lyser kritiken med sin frånvaro i riksdagen, hos både vänstern och högern. Tvärtom så förespråkar flera partier att lagändringarna ska skyndas på i ännu högre tempo. Flera rättspolitiska talespersoner för de olika partierna har kommit med uttalanden som förespråkar snabbare åtgärder, rapporterar Sverige Radio Ekot (SR).
Regeringen är för långsam med avlyssning
Kristdemokraternas rättspolitiske talesperson, Torsten Elofsson, vill ”speeda” på processen med att ge polisen och domstolarna de verktyg som behövs. Enligt en källa på regeringskansliet, som SR talat med, finns det ett ökat tryck för att snabbare få igenom de, för politikerna eftertraktade, nya lagarna.
Samtidigt vill Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson, Ardalan Shekarabi, att regeringen ska skynda på i vissa frågor, i synnerhet när det gäller preventiv avlyssning. Detta innebär bland annat hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig dataavläsning, med hänvisning till att det ska hindra allvarliga brott, enligt regeringens hemsida.
Förra helgen kunde Frihetsnytt rapportera om att åklagaren Daniel Larsson förespråkat olika inskränkningar i välfärden och centrala friheter för samhället, i syfte att komma åt den organiserade brottsligheten.
För att komma åt den omfattande brottsligheten, som främst är ett resultat av den okontrollerade massinvandringen, har politikerna och myndigheterna inga problem med att offra svenskarnas friheter.
Den enda rättspolitiska talesperson som inte enbart förespråkar inskränkningar för allmänheten är Sverigedemokraternas Richard Jomshof, som vill skynda på regelverket med att utvisa personer på grund av brott. På det sättet blir Sverige åtminstone av med några personer som håller igång brottsligheten. Men han ger inte uttryck för någon kritik av de andra inskränkningarna, så att vanliga svenskar förlorar sina friheter verkar inte bekomma honom.
I vanliga fall är det främst när politikernas löneökningar diskuteras, som partierna uppvisar denna enighet i riksdagen.
Ingen riksdagspolitiker bryr sig om integriteten
Som ovan nämnts är det ingen politiker i riksdagen som lyfter frågan om vad detta innebär för den enskildes integritet. Att genomföra omfattande inskränkningar i befolkningens fri- och rättigheter i samband med en omfattande kris är inget ovanligt. I samband med pandemin försökte regeringar över hela världen att tvinga folk till att inte umgås i större grupper och att vissa friheter skulle vara villkorade med att ta det experimentella vaccinet.
Likadant gjorde även den amerikanska regeringen 2001, efter terrorattackerna i New York den 11 september, när man införde Patriot Act, en samling lagar som öppnade upp för massövervakning av de egna medborgarna, samt arrestering av icke-amerikanska medborgare, för att därefter förvara dem i koncentrationslägret Guantanamo Bay, utan någon som helst rättslig prövning.
Om svenskarna nu förlorar sina friheter i en tid av kris, finns det inga som helst garantier för att de ges tillbaka i tider av frid. Det är såhär en riktig diktatur införs.
