Nya näringsrekommendationer väcker debatt

I den nya tallriksmodellen från Nordiska Näringsrekommendationer förespråkas mindre kött och mer grönt på tallriken till förmån för klimatet och hållbarheten. Något som väckt kritik hos flera branschorganisationer.

I Nordiska Näringsrekommendationers (NNR) sjunde upplaga hamnar ”klimat- och hållbarhetstänket” i fokus, vilket innebär mindre kött och mer grönt på tallriken. Detta kan i sin tur bli de gällande kostråden för både skolkök och äldreboenden, rapporterar SVT.

Kritiseras av lantbrukarna

NNR:s uppdaterade kostråd med ännu mer grönsaker och mindre kött på tallriken kritiseras dock av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) som anser att det saknas en konsekvensanalys. Ordföranden för LRF-Halland, Anders Richardsson anser att det är för stort fokus på kornas klimatpåverkan och att detta ensidiga fokus kan påverka både lantbruket och hållbarhetsarbetet negativt.

– Minskas antalet kor förlorar vi mycket annat, såsom upprätthållandet av biologisk mångfald, säger han till SVT.

Svenskt Kött

Branschorganisationen för Sveriges köttproducenter, Svenskt Kött, är även de kritiska till NNR:s uppdaterade rekommendationer. Vd:n Isabel Moretti menar att slutsatserna bland annat är partiska, analysen ensidig och att bedömningen av köttets betydelse för hälsa och klimat är orättvis. Samt att hållbarhetsperspektivet glömts bort och att arbetet färgats alltmer av en agenda som vill se en kosthållning utan animalier enligt Jordbruksaktuellt (JA).

Men NNR påverkar framför allt köken inom offentlig upphandling, då det utgör ramarna för hur matsedeln för exempelvis skolor eller sjukhus komponeras. Det är därför vi är så angelägna om att påverka och få en mer nykter analys av de animaliska produkterna, berättar Moretti för JA.

Därför jobbar Svenskt Kött nu hårt för en rättvis bedömning av köttets betydelse för hälsa och klimat i NNR:s uppdaterade näringsrekommendationer. Man behöver bland annat väga in helhetsperspektivet, köttets näringstäthet och hänsynen till de produktionsförutsättningar vi har här i Norden menar hon.

Vad är Nordiska näringsrekommendationer?

NNR har sedan 1980-talet tagits fram som en del av ett nordiskt samarbete i syfte att ge ut kostråd och rekommendationer i de nordiska länderna. Dels till allmänheten (vuxna, barn och gravida) men även som underlag för myndigheter och arrangörer av offentliga måltider. Det som anges i rekommendationerna utgör därför en sorts mall för de måltider som sedan lagas i offentlig regi.

I NNR:s senast publicerade upplaga (den sjätte) från 2012 beskrivs bland annat hälsosamma matvanor på både kort och lång sikt, liksom de livsmedel man bör undvika eller äta i måttliga mängder. Utöver detta finns rekommendationer om motionsvanor, samt energi- och näringsbehov.

Själva rekommendationerna uppdateras med ett par års mellanrum och nästa upplaga (den sjunde) beräknas vara klar i juni detta år, ett arbete som startade 2019. I uppdateringen ges miljömässig hållbarhet större utrymme, liksom tillägget av kapitel om olika livsmedelsgrupper.

För övrigt leds arbetet från Norge och finansieras av Nordiska ministerrådet, där Livsmedelsverket ingår i projektgruppen som tillsammans med medlemmar från övriga nordiska länder planerar och genomför revideringen.

KATEGORIER

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter