Dygnspass har länge varit tillåtna i svenska kollektivavtal. Bland annat brandmän och personliga assistenter brukar ha dessa arbetstider och föredra dem framför alternativen. EU:s ambition att likrikta hela den svenska arbetsmarknaden och förbjuda dygnspass, stöter på omfattande motstånd i flera yrkesgrupper.
TT rapporterar nu om missnöje bland arbetstagare med toppstyrning från EU när det gäller förläggning av vissa yrkesgruppers arbetstider. 20 000 anställda inom vården har skrivit under en protestlista mot detta.
Frihetsnytt har redan sedan tidigare rapporterat om hur brandmän organiserat ett motstånd mot detta. EU har länge sökt förbjuda långa arbetspass med hänvisning till att arbetsgivare, främst ute i Europa, kan missbruka dessa till arbetstagarens nackdel.
Elva timmar är normalt gränsen för hur lång tid som måste gå innan nästa arbetspass får påbörjas, enligt EU:s arbetstidsdirektiv. Efter EU-kritik mot hur svenska kollektivavtal tillgodoser detta, förhandlar nu SKR och Kommunalarbetarförbudet om nya regler som ska träda i kraft den 1 oktober. Det skriver Kommunalarbetaren.
Dygnspassen i Sverige
Det finns tecken på att dygnspass har nackdelar, inte minst arbetskvalitetsmässigt, vilket Sveriges Radio (SR) rapporterat om, eller vad det gäller kvalitet på sömnen. Men många arbetstagare väljer dygnspass, och det verkar inte finnas tecken på att arbetsgivare i Sverige tvingar arbetstagare till dygnspass. Kontinuiteten för patienter på vårdavdelningar eller vid personlig assistans kan till exempel bli bättre.
Arbetsrättsexperten Tommy Iseskog ser vissa möjligheter att behålla dygnspassen och att SKR:s och Kommunals överenskomna gräns på 20 timmar är förhandlingsbar, om arbetstagaren får ett jämförbart skydd mot överutnyttjande av arbetstiden.
Även EU:s egna regler medger faktiskt detta, om det finns ett motsvarande ”annat lämpligt skydd” i kollektivavtalet, och det är faktiskt också främst den bristen på ”annat lämpligt skydd” som har gett upphov till EU:s kritik.
Men går EU:s krav igenom kommer det kraftigt påverka flera yrkesgruppers förmåga att kunna foga samman privatliv och arbetet, vilket Frihetsnytt rapporterat om.
