Nya skatter efter nyår slår olika för olika personer

Sverige skatteskalor är indexerade, och räknas alltså upp med prisbasbeloppet som styrs av inflationen. Därmed blir det ett högre gränsbelopp innan man behöver betala statlig skatt.

Inflationen är riktmärke för indexering

Många betalar inte statlig skatt utan bara kommunalskatt. Brytpunkten är 46 240 kronor i månadslön, före ett grundavdrag som varierar men som är högst cirka 37 000 kronor per år. På beloppet ovanför brytpunkten betalar man alltså 20 procent statlig skatt.

Inflationen driver nu upp prisbasbeloppet, som beräknas utifrån prishöjningar, och därför sjunker skatten för framför allt höginkomsttagare, som får ett allt större belopp som de inte behöver betala statlig skatt för. Det är effekten av indexering, knytningen av skatteskalor till prisbasbeloppet.

En person med 50 000 kronors månadslön får en skattesänkning på cirka 1000 kronor. En person med 30 000 kronors månadslön får bara 148 kronors skattesänkning.

Vilken kommun man bor i gör skillnad – och kyrkoskatten

Det är välkänt att kommunalskatten spelar stor roll för den disponibla inkomsten, liksom kyrkoskatten, som egentligen ska kallas kyrkoavgift. Kommuner med många höginkomsttagare har regelmässigt lägre kommunalskatt.

Kyrkoskatten är regelmässigt 1% av en persons inkomst före skatt. För den som inte delar Svenska kyrkans värderingar kan det finnas mycket pengar att spara.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar