Huruvida ett eventuellt svenskt Nato-inträde kommer att innebära kärnvapen på svensk mark är inget som överbefälhavare Micael Bydén vill ge något svar på.
Den svenske överbefälhavaren Micael Bydén anser att rapporteringen om Nato-kärnvapen på svensk mark har varit överdriven och misstolkad. I P4 Extra under torsdagen säger han att han inte har sagt att det nödvändigtvis kommer att bli aktuellt.
Men han har inte heller sagt att kärnvapen inte får förekomma på svensk mark. Hans argument är att de svenska makthavarna inte ska dra några röda linjer i ett så tidigt skede, utan att man får ta ställning när frågan är aktuell.
Den egentliga frågan är huruvida Sverige kommer att ha ett val när man väl blivit medlem i krigsalliansen. Om inga tydliga villkor har satts upp tidigare kan det bli svårt att vägra. Vad säger politikerna om valet står mellan att uteslutas ur Nato eller att ta emot kärnvapen? Att Bydén vägrar ge ett klart besked i nuläget innebär att risken trots allt är närvarande.
Samtidigt har Nato-landet Norge klart och tydligt sagt nej till kärnvapen, vilket Frihetsnytt skrev om tidigare i december.
Fördelarna överväger nackdelarna vid en attack
Frihetsnytt har frågat Roger Richthoff, tidigare yrkesofficer, samt tidigare riksdagsman för Sverigedemokraterna och medlem i Försvarsutskottet, om vad konsekvenserna kan bli med kärnvapen på svensk mark.
”En konsekvens är att i händelse av att kris eller krig utbryter kan en angripare bedöma att fördelarna är större än nackdelarna med att, genom små taktiska kärnvapen, slå ut de kärnvapen vi har låtit placeras i Sverige.
”Ett land kan göra bedömningen att genom användningen av små taktiska kärnvapen så eskalerar det, i sig, inte nödvändigtvis till ett världsomspännande kärnvapenkrig.
”Vi har nu som tidigare en ledning i Sverige ( med SD) som saknar konsekvensanalysförmåga”, säger Richthoff i en kommentar till Frihetsnytt.
