Flera grundläggande principer i svensk rättsordning drar åt olika håll när det gäller databaser där uppgifter om brott lagras och sprids. Nu vill Högsta Domstolen ha fram vägledande domar på högre nivå, som ska underlätta framtida prövningar, efter att det nyligen uppkommit rättsfall som berör denna problematik.
Olika principer, delvis i konflikt
Tre principer om offentlighet är djupt förankrade i svensk rättsordning, lag, grundlag och doktrin, vilka har ett brett politiskt stöd, trots att de delvis motverkar varandra:
- Allt skrivet material som finns på en myndighet ska som huvudregel kunna lämnas ut till allmänheten på begäran, och alla undantag från detta ska bygga på ett förhandsbeslut om sekretess. Ett sådant beslut måste bygga på att ett ”skaderekvisit” kan fastställas, det vill säga att en person lider allvarligare skada av ett utlämnande och ska ha sekretesskydd.
- Svensk förtalslagstiftning innehåller principen att även sanna påståenden om en person kan vara straffbara, om det inte var i lagens mening ”försvarligt” att lämna ut dem.
- Alla som har utgivningsbevis har på förhand rätt att publicera vad som helst och bara Justitiekanslern (JK) kan, i efterhand, pröva om det publicerade var förtal.
De här principerna kommer i dagens situation oundvikligen i konflikt med varandra. Domstolar måste lämna ut allt material som efterfrågas, även domar. Men sedan är det inte fritt att sprida den informationen. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch blev till exempel dömd för att ha gett allmän spridning åt sanna uppgifter om att en utpekad jurist var dömd för brott.
Den som har utgivningsbevis har däremot skydd mot den sortens domar, eftersom den som uppfattar sig som förtalad måste stämma själv på egen risk, för JK stämmer i stort sett aldrig media. År 2006, när JK stämde Expressen för förtal av Mikael Persbrandt, var det 15 år sedan förra gången.
Först 16 år senare utreddes en motsvarande stämning, mot nättidningen Stoppa Pressarna, en stämning som aldrig blev ingiven. Dataskyddsförordningen (Sveriges rättsliga förverkligande av GDPR) gäller inte heller den som har utgivningsbevis.
Brottsdatabaser i fokus
Den nya internetbaserade branschen med rättsdatabaser som skyddas av utgivningsbevis, där innehavarna tar ut alla uppgifter om alla domar från alla domstolar och därefter säljer uppgifterna på förfrågan per person, har ett riksdagsbeslut i ryggen från 2022. Bland annat Sverigedemokraterna röstade för att detta förfarande skulle fortsätta att ha grundlagsskydd.
Nu finns dock ett rättsfall som Högsta Domstolen (HD) tror kan bli vägledande, rapporterar SVT. HD tänker ta upp ett fall med en kvinna och rättsdatabasen MrKoll, där MrKoll lämnat ut uppgiften att kvinnan varit åtalad.
Medierättsjuristen Daniel Westman menar att en del av det som HD vill pröva är om inte EU-rätten om personuppgiftsskydd väger över den svenska rätten om fri offentlighet för mediepublicering. I princip och enligt doktrin ska EU-rätten väga tyngre vid oklarhet eller bristande överensstämmelse, enligt EU:s fördrag.
Offentligheten naggas bit för bit……såvida man inte skaffar sig ett utgivningsbevis , som expo…då kan man lugnt hänga ut folk som ”nazister” utan vidare.