Olle Felten: 40-60 miljarder kan vi spara utan problem

De framförda åsikterna är personliga och representerar personen, inte Frihetsnytt. 
Hos oss får alla åsikter komma fram, även om de är obekväma. Vi står för riktig yttrandefrihet.
Idag i det Djupa samtalet pratar vi skatter med den före detta riksdagsledamoten Olle Felten. Skatter är grunden för hela samhällslivet men Felten anser att vi kan spara in många miljarder utan problem.
Detta är ett utdrag ur intervjun.

Olle Felten har varit småföretagare i databranschen i större delan av sitt yrkesliv, samtidigt som han varit engagerad i kommunpolitiken på hög nivå och senast som riksdagsledamot för Sverigedemokraterna mellan 2014-2018. Han satt som ledamot både i skatteutskottet och riksbanksfullmäktige, så skatter är något han är mer än väl insatt i.

Sveriges skattesystem är väldigt omfattande med en mängd olika skatter som gör att det är svårt att egentligen veta vad det är vi betalar.

– Ja vi har väldigt många olika punktskatter bland annat, inkomstskatt, moms och arbetsgivaravgifter som egentligen inte kallas för en skatt men det är en skatt på arbete som företagen betalar. Vi har också tullavgifter, som är en importskatt så det är en enorm flora av skattemoment som tillsammans bildar det komplexa systemet.

Jag har alltid hatat skatteverket som småföretagare

Olle Felten
Momsen och inkomstskatten är kanske de mest kännbara skatter som folk känner igen, men hur mycket skulle du säga att skatten ligger på?

– Det beror ju på hur mycket man tjänar, vad man konsumerar och hur mycket man konsumerar och hur mycket man sparar. Den vanliga inkomstskatten för en normalinkomsttagare ligger på runt 30 procent. Sen arbetsgivaravgifterna på det som är runt 23 procent. Och sen är det momsen – den normala skattesatsen ligger ju på 25 procent, 12 procent på mat och 6 procent på böcker och en del kultur.

Hur kommer det sig att Sverige sticker ut så mycket med sina höga skatter?

– Det beror väl på att vi haft en socialistisk regering i närmare 100 år. Vi har den femte högsta skattesatsen totalt sett om man räknar det som andel av BNP av alla OECD-länder. Där ligger vi på 42,6 procent om jag minns rätt och genomsnittet i OECD är 33,5 procent.

Sverige har väl aldrig haft ett högre skattetryck än nu. Varför räcker pengarna inte till idag?

– Tittar man historiskt börjar den stora ökningen av skattetrycket i slutet av 60-, början av 70-talet. Från slutet av 90-talet har vi dock fått en liten sänkning men fortfarande har vi ett högt skattetryck. Vi har en hög migration som kostar väldigt mycket pengar. Det har skapat en fullständigt enorm försörjningsbörda gentemot de som vi givit uppehållstillstånd och medborgarskap som inte har samma försörjningsgrad som infödda svenskar i genomsnitt – det finns undantag naturligtvis. Det gör att välfärdssystemen belastas väldigt mycket.

Man skulle kunna rationalisera rejält i floran av myndigheter och
ta bort en del uppgifter som inte behöver utföras

Olle Felten
Varför lönar det sig bättre att exempelvis spekulera än att arbeta i fråga om skatt?

– Ja det beror väl på att vi har väldigt många inflytelserika personer och institutioner som bygger sin verksamhet på finansiell spekulation och finansiell verksamhet. I det finns väldigt många olika delar som man kan betrakta som mera spelteoretisk än nyttig verksamhet. Där menar jag att man behöver göra om skattesystemet så att man skärper beskattningen ordentligt för ren spekulationsverksamhet. Exempelvis blankningsaffärer som bygger på att man gör en vinst där andra förlorar. Skattesystemet borde göra det mer intressant att jobba sig till en förmögenhet.

Från borgerligt håll talas ofta om sänkta skatter medan Socialdemokraterna fokuserar på den offentliga sektorn och därmed vill öka skatterna. Tycker du att det finns en konkret skillnad?

– Ja det finns definitivt en ideologisk skillnad, men än så länge tycker jag inte man kan se någon jätteeffekt i den första budgeten som regeringen har lagt. Å andra sidan är ju en mandatperiod fyra år och man kan inte få med alla förändringar på en gång så man ska nog ha lite tålamod åtminstone fram till nästa höst och den budgeten. Samtidigt tycker jag att man borde ha kunnat göra mycket mer. Ett antal portalskatter exempelvis kemikalieskatten för elektronik hade man kunnat slopa direkt. Det är en kontraproduktiv skatt som har drivit ut en hel del handel med elektronik från Sverige.

Regeringen har ju fått igenom sin budget och några saker som de har sagt att de ska göra är förstärkt jobbskatteavdrag för personer över 65 år, höjd skatt på alkohol och tobak, förstärkt skattereduktion för installation av solceller, tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion. Tror du att detta kommer ha någon reell påverkan?

– Om man tar den sista delen, bränslen i kraftvärmeverken kommer det vara en liten bidragande orsak till att man kan hålla nere elpriset en liten aning. Om inte kraftvärmeverkens ägare behåller vinsten, så kan det också bli. De andra bitarna kan säkert ge en viss positiv effekt men det är inte några stora skillnader. Ingen revolution på skatteområdet.

Hur långt kan man beskatta svenskarna innan de slår näven i bordet?

– Det är en riktigt bra fråga. Börjar det närma sig 100 procent då…. Men å andra sidan delar man ut mat- och sovkuponger och ser till att folk har bröd och skådespel så kanske det funkar ändå. Jag hoppas ju att man börjar reagera långt innan dess.

Hur skulle det optimala skattesystemet se ut enligt dig?

– Den viktigaste delen, som jag tycker, är att man ska stuva om så att man ska premiera arbete och realt företagande på bekostnad av spekulationsekonomi av olika slag. Den inriktningen tror jag skulle vara väldigt välgörande.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar