Liksom vid den Westfaliska freden 1648 föredrar österrikarna lugn och ro hellre än att maktens herremän krigar i det oändliga på folkens bekostnad. Nu handlar det om Ukraina och då blir nationella FPÖ plötsligt landets största parti – mest på grund av sitt bestämda motstånd mot rysslandssanktionerna. I Tyskland går utvecklingen åt samma håll.
Vid freden efter 30-åriga kriget var det Sverige som höll i taktpinnen – och man kan utgå från att deltagarna vid fredsbanketten var nöjda med kalaset. Denna måltid hölls i Nürnberg ett år efter vapenvilan och omfattade totalt 150 maträtter. Förutom orkesterläktare fanns tre stora skåderätter med nymfer.
I dagsläget handlar politiken om det ekonomiska kriget mot Ryssland. Många österrikare befarar att detta krig kan komma att pågå lika länge som konflikten mellan kung Gustav II Adolf och kejsar Ferdinand II.
Bilden är från fredsbanketten i Nürnberg efter Västfaliska freden 1648.
Trots att Österrikes etablissemang är lika krigiskt som våra svenska och tyska överhuvuden, har väljarna inte låtit sig luras. Det nationalistiska FPÖ, Freiheitliche Partei Östterreich, har haft stor nytta av sin strama fredskurs – nu seglar man upp som största parti i alprepubliken.
”Staten har tjänat miljarder”
Weltwoche och Fria Tider uppmärksammade igår nyheten att naziststämplade FPÖ blivit Österrikes största parti. Trots att svensk massmedia ofta skriver om det österrikiska frihetspartiet, exempelvis när FPÖ förlorat röster, haft interna strider eller när den före detta partiledaren omkomit, har de agendasättande redaktionerna denna gång inte funnit utrymme att berätta att just detta parti för första gången blivit störst i sitt land.
Lika förargligt som att partiet blivit störst är förmodligen skälet till framgången: FPÖ:s partiledning ställer sig helt på Österrikes sida i den pågående Ukrainakonflikten – inte på Natos sida som medierna kräver.
”Folkomröstning om sanktionerna”
FPÖ:s partiledare Herbert Kickl säger att bara staten har vunnit på sanktionerna. Skatteintäkterna steg med 9,5 miljarder euro förra året. I ett uttalande om landets ekonomi stämplar han sanktionerna som ”roten till allt ont”.
Kickl är besviken på de övriga partierna.
– Vi är de enda som står på befolkningens sida, sade han nyligen enligt en rapport från Nya Tider.
Enligt vice ordföranden Dagmar Belakowitsch ligger sanktionerna bakom inte bara höga energipriser utan även bakom höjningarna på mat och hon förväntar sig att bostadspriserna följer efter.
En uppskattning visar att sanktionerna kostade Tysklands ekonomi otroliga 175 miljarder euro år 2022 och någonting i proportion till detta torde gälla för Österrike.
– Ingenting kommer att bli bättre så länge dessa sanktioner mot Ryssland är på plats. Det är de som driver upp priserna för människorna och ekonomin i vårt land, säger Belakowitschalso, som ”alldeles bestämt” kräver att sanktionerna ska hävas.
Krav på folkomröstning
En annan faktorer som nämns som förklararing till partiets framgång är de sedvanliga österrikiska mutskandalerna, som ökat väljarnas rörlighet. FPÖ har även ”haft nytta” av de liberala partiernas förödande invandrarpolitik, trots att partiet inte bryr sig om att diskutera migration eftersom alla ändå vet var FPÖ står i den delen.
Nu kräver FPÖ en folkomröstning om krigspolitiken. Partiet kräver också skattesänkningar och ökat stöd till befolkningen. Detta menar man kan finansieras genom lägre energipriser och billigare varor när Österrike väl hävt sina sanktioner mot Ryssland.
Tyskland följer efter
Det tyska systerpartiet AFD, Alternative für Deutschland, har inte haft samma framgångar. Detta parti är endast fjärde störst i förbundsdagen med 13 procent av väljarna bakom sig.
AFD:s utomordentliga språkrör i EU-parlamentet Christine Andersen får föga täckning i de tyska massmedierna. Det mesta som skrivs är avsett att skrämma väljare och aktivister från att engagera sig för partiet. Bland annat poängteras att man kan räkna med telefonavlyssning och annan punktmarkering från myndigheternas sida, efter att den tyska säkerhetspolisen förklarat att man håller AFD och dess medlemmar under specialbevakning.
Samtidigt rapporterar Weltwoche att nya opinionsundersökningar i Tyskland visat att inte ens hälften av landets väljare vill att landet ska bry sig om eventuella krav från Nato att dra i krig mot Ryssland, ifall exempelvis Polen och Ryssland skulle drabba samman. Samtidigt förordar de flesta att Tyskland ska fortsätta som medlem i krigsalliansen – något som Weltwoche betecknar som en något motsägelsefull hållning.
