Paasikivi: Putins nästa drag – att få slut på stridsvagnar

Aftonbladets överstelöjtnant Johan Paasikivi avslöjar Rysslands president Vladimir Putin: Han har gott om pengar men ingen vill sälja några vapen till honom. Amerikansk expertis är av annan mening.

Den samlade militärbudgeten i Ryssland har under många år hållt sig under en tiondel av den amerikanska. Men detta ska det tydligen bli ändring på. Enligt Aftonbladet, som stöder sig på brittiska uppgifter, räknar Ryssland i sin budget för 2023 med utbyggnader av sina militära styrkor, motsvarande 1,4 triljarder kronor.

SIPRI:s beräkning av militärutgifter för de tre största atommakterna – bild Wikipedia

Pessimistisk Rysslandsexpert

Aftonbladet intervjuar numera överstelöjtnant Johan Paasikivi i genomsnitt en gång om dagen. I sitt första av två intervjuprogram under tisdagen gav Paasikivi intrycket att Rysslands krigsekonomi är svag. På fråga vilket ”Putins nästa drag” nu kan bli, efter beslutet om jättelika försvarsanslag, svarar Aftonbladets expert att Ryssland har ”något slags internt uppblåst ekonomi” där regeringens köpkraft i realiliteten inte är så stor. Och det finns inte heller mycket att köpa, fastslår Paasikivi.
Frågan är också vilken egen industri har man och där har man inte lika kvalificerade komponenter från väst längre.
– Kan man köpa något från utlandet? Ammunition från Nordkorea, drönare och robotar från Iran, Belarus, men det är ju inte många andra
, förklarar överstelöjtnanten som tillvardags är lärare i strategi vid Försvarshögskolan.

Vilka militära komponenter Ryssland tidigare haft möjlighet att köpa från väst framgår inte ur intervjun. Västländerna med USA i spetsen har under snart 10 år upprätthållit stränga sanktioner mot Ryssland, med tonvikt på militärt användbar utrustning.

Exportinkomster möjliggör upprustning

Sedan Ukrainakriget gick in sin intensiva fas i början av 2022 har i stort sett alla västliga storföretag lämnat Ryssland och tagit sin avancerade utrustning med sig. Frihetsnytt har bland annat rapporterat om en Renault-fabrik i Moskva. Även Exxon Mobil, som var viktiga partners i vissa oljefält tog mycket teknik med sig då de lämnade landet. Dessa teknikförluster verkar emellertid ha tagits igen, enligt en rapport från Bloomberg.

Enligt Reuters går Rysslands handel med Kina och Indien på högvarv åtminstone när det gäller energiexport. Även de sulfithaltiga och mindre attraktiva arktiska oljeprodukterna Arco/Novy Port och Varandey, som normalt hamnar i Västeuropa, finner nu vägen österut.

Förstärkningar av den strategiska arsenalen

Under 2023 kommer den ryska militären att tillföras ny utrustning, enligt uppgifter från nyhetsbyrån TACC.

  • 22 avskjutnings anordningar med missiler av typerna Yars, Avangard och Sarmat.
  • 3 strategiska bombplan av typ Tu-160
  • En atomubåt av typen Borey-A
  • Fyra andra ubåtar och 12 ytfartyg

Man förväntas även öka leveranserna av hyperöverljuds-högprecisions missilsystemen Dagger och Zirkon.

Därutöver tyder mycket på att nästa mobiliseringsvåg kommer att omfatta upp till en halv miljon värnpliktiga, medan Ukraina har avsevärda svårigheter med att fylla sina led. Bilden är således ganska splittrad och flera amerikanska militära bedömare har en annan uppfattning än Aftonbladet och Johan Paasikivi.

En avvikande röst är pensionerade översten Douglas MacGregor som under Donald Trumps presidentskap utsågs till seniorrådgivare till dåvarande försvarsministern, men fick avgå inom ett år på grund av ”rasistiska anmärkningar”. MacGregor, liksom den före detta CIA-analytikern Scott Ritter gör en starkt avvikande bedömning av situationen i Ukraina.

Även i detta ljudklipp uttalar sig överste Douglas MacGregor starkt pessimistiskt om Ukrainas förmåga att stå emot Ryssland rent personalmässigt. De ”nazistiska” frivilligbataljonerna som sändes först i elden är mer eller mindre slut och förlusterna har varit fruktansvärda även bland reguljära värnpliktiga.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar