Pensionsfonder går ner 17 biljarder – politiken viktigast för BlackRock

Världens största pensionsfondsförvaltare håller fast vid sina kontrollposter även när aktierna går ner. Enligt chefen, Larry Fink, är det viktigare att bedriva politik i styrelserummen än att rädda pensionärernas besparingar undan inflation.

Det enorma förvaltningsbolaget BlackRock uppstod i början av 1990-talet och blev ganska plötsligt världens största förmögenhetsförvaltare. Med 100 biljarder kronor under förvaltning, kontrollerar man aktier till ett större värde än de flesta nationers bruttonationalprodukt. En biljard är en miljon miljoner och bara USA och Kina har större BNP än BlackRocks förvaltningsmandat.

För allmänheten är konkurrenten Goldman Sachs mer känd som ett politiskt engagerat maktbolag, men skenet bedrar. Enligt CNN:s listning av de största ägarna är BlackRocks moderbolag Vanguard huvudägare även i Goldman Sachs.

Enligt den genomgång som görs i filmen Makthavarna du aldrig valde kontrolleras BlackRock av Vanguard – men vem som kontrollerar Vanguard är obekant.

Makt i både företag och regeringar

Ledningspersonalen i grupperingen kring Vanguard, BlackRock och dess systerbolag State Street är huvudsakligen judisk och man har synnerligen goda förbindelser i maktens korridorer – främst i USA men även på annat håll. Enligt Business Insider har BlackRock mycket att säga till om inte bara i företagsvärlden utan även i den amerikanska regeringen. Inflytandet utövas både genom att bolagets högre chefer utses till viktiga politiska poster och genom att politiker, som under sin tid som makthavare har gynnat bolaget, får lukrativa uppdrag inom företagsgruppen när de är redo att lämna politiken.

Den tidigare investeringschefen på BlackRock, Brian Deese, chefar idag över Bidenregeringens National Economic Council och fungerar som den senile presidentens främste rådgivare i ekonomiska frågor.

National Economic Council Director Brian Deese, joined by Press Secretary Jen Psaki, participates in a press briefing, Wednesday, January 12, 2022, in the James S. Brady Press Briefing Room of the White House. (Official White House Photo by Cameron Smith)

Joe Biden anlitade också Adewale Adeyemo, en tidigare stabschef på BlackRock som topptjänsteman vid finansdepartementet. Samtidigt fungerar Michael Pyle, BlackRocks tidigare investeringsstrateg, tidigare från Obama-administrationen, som ekonomisk rådgivare till vicepresident Kamala Harris.

Utsåg sig själv att fördela skattebetalarnas stödpengar

I augusti 2019 fick av någon anledning fyra chefer från BlackRock, ledda av den före detta schweiziska nationalbankschefen Philipp Hildebrand, (avskedad för insideraffärer), delta i det årliga centralbanksmötet i Jackson Hole, Wyoming.

Samtalet kom in på ett enormt stödpaket av nytryckta pengar som president Donald Trump just hade utlovat på grund av kalabaliken kring covid-19. BlackRock-gruppen förklarade att det nu var dags för centralbanken att överge sitt oberoende och ”förena” penningpolitik med finanspolitik. Herrarna föreslog att centralbanken skulle upprätta en ”Standing Emergency Fiscal Facility” som skulle aktiveras om deflation (penningvärdesförbättring) såg ut att komma. Faciliteten, det vill säga en förskräcklig massa pengar, skulle dirigeras till lämpliga mottagare av en ”oberoende expert” utsedd av centralbanken. Gissa vilken det blev.

I mars 2020 tilldelades BlackRock ett kontrakt utan anbud enligt den nya lagen Coronavirus Aid, Relief, and Economic Security Act (CARES Act). BlackRock skulle, givetvis mot en ordentlig avgift, ta uppdraget att distribuera en fond på 454 miljarder dollar som inrättats av Federal Reserve. Denna fond skulle i sin tur kunna utnyttjas för att trolla fram över 4 biljoner dollar i krediter. Ekonomen Ellen Brown skriver att BlackRock, medan allmänheten distraherades med protester, upplopp och nedstängningar, dök upp ur skuggorna för att bli den ”fjärde statsmakten, som skötte spakarna på centralbankens penningtryckeri”.

Det som kallas fascism, det vill säga att staten och storkapitalet växer ihop till en orubblig maktapparat utom räckhåll för vanligt folk, har som bekant fått en ny benämning. WEF:s ordförande Klaus Schwab kallar detta för ”Public-private partnership”. BlackRocks styrelseordförande Larry Fink sitter i styrelsen för World Economic Forum.

Aktivistisk politik viktigare är aktiva investeringar

Pensionsfonderna under BlackRocks förvaltning har hittills under 2022 förlorat minst 17 procent av sitt värde. Förmodligen mer eftersom det är bolagets totala investeringsportfölj som gått ner 17 procent. Pensionsfonderna, som förvaltas passivt, utgör bara tre fjärdedelar av bolagets placeringar medan resten förvaltas på ett aktivt sätt och bör ha klarat sig bättre under årets nedgångar.

Givetvis ska man inte fördöma passiv investeringsverksamhet, så kallade indexfonder. Även svenska AP-fonderna har sett värdeminskningar under denna period – sammanhangen har förklarats i en annan artikel i Frihetsnytt. Det som irriterar allt fler småsparare är att hela Vanguardgruppen med BlackRock i spetsen gör ont värre genom att utöva systematiska påtryckningar på de företag där de har tillräcklig makt. Påtryckningarna är politiska, på ett sätt som merparten av pensionsspararna med stor säkerhet inte gillar och som också är skadligt för själva företagen.

I sina konferensframträdanden poängterar BlackRocks chef Larry Fink att han vill äga företag oavsett hur bra eller dåligt de går – istället för att sälja aktier i företag som han inte gillar. Detta är i och för sig en korrekt strategi för en indexfond, men som Fink säger handlar det för hans del också om att använda sina röststarka aktier, invalda styrelseledamöter och andra personkontakter för att påverka företagen. Och inte bara i ifråga om deras kärnverksamhet utan också i hög grad ifråga om deras politiska profil.

Fink, som har en väl utvecklad silkestunga, försvarar sitt beteende genom att presentera politiseringen som långsiktighet (13 minuter in på videon nedan). Motsatsen, att låta företagen vara ifred och ägna sig åt sin verksamhet kallar han populism, vilket är någonting han inte alls gillar.

ESG – sociala poäng för företag

Politiseringen av företagen sker genom en ideologi som Vanguardgruppen själva har utvecklat och som de kallar ESG. Bolagen ska bedriva en personalpolitik som missgynnar vit och manlig ledningspersonal. Sådana personer ska ersättas med andra kön och etniciteter. I sin reklam ska företagen upprepa sina raspolitiska budskap och sprida alla slag av politiskt korrekta signaler. Företagen ska investera i så kallad grön teknik, oavsett om den fungerar. Man ska delta entusiastiskt i klimatalarmistiska projekt – och vara negativ mot bitcoin. När tillfälle ges ska bolagets PR-ansvariga och personalavdelningar gå hårt fram mot oppositionella, oavsett om det gäller vaccinskepticism, konservatism, nationalism eller överhuvud taget tveksamhet inför ”the current thing”, det vill säga de USA-centrerade, globalistiska trendåsikter som Vanguardgruppens allierade inom politiken föreskriver.

Vanguardgruppen har sällan mer än 10 procent av de företag de investerar i – bara tillräckligt mycket för att bli den tongivande aktieägaren. Företagen avskedar självmant motsträviga styrelseledamöter – vem vill ha konflikt med en globalt inflytelserik storägare? I svenska Sandvik blev företagets mångårige VD, Per-Olof Eriksson, bortvald ur styrelsen eftersom han skrivit debattartiklar som ifrågasatte det påstådda klimathotet. Goldman Sachs och andra av gruppens företag och fonder finns bland ägarna.

Konsekvenserna av Vanguardgruppens ESG-kampanj drabbar inte bara aktiägare och företagsledare. I Sverige hör man återkommande talas om hur storföretagens personalavdelningar måste bedriva politisk gallring vid nyanställningar. Redaktionen har kännedom om två fall där kvalificerade arbetssökande, vid början av sin anställningsintervju fick frågor om sin eventuella oro för rasism eller klimatförändringar. Eftersom svaret inte blev det önskade kom samtalet inte vidare till frågor som den arbetssökande trodde var relevanta för befattningen.

Irritationen stiger

Att politiken, genom BlackRocks påtryckningar på styrelsenivån, skadar företagens och investerarnas långsiktiga intressen står utom allt tvivel. Till och med den liberala Harvard Business Review måste erkänna att ju högre ESG-poäng bolagen har desto sämre resultat.

Den odemokratiska samhällspåverkan som Vanguardgruppen, i synnerhet BlackRock bedriver har väckt irritation i republikanskt styrda delstater i USA där politikerna anser att ”land ska med lag styras” och att lagstiftningsmakten ska utgå från folkets valda ombud och inte från ett maktlystet privatkapital.

I ett brev till BlackRocks ordförande Larry Fink krävde 18 delstaters ”Attorney general”, (motsvarande chefsjurister), att Fink och hans företagsgrupp skulle upphöra med att utöva politiskt inflytande. De fordrade att delstaternas väljare ska få utforma sin framtid som de själva vill. Om herr Fink inte slutade upp med sitt ofog, skev man, skulle de 18 delstaterna och deras anställdas pensionsfonder gemensamt bojkotta BlackRock vid alla framtida investeringar.

I sitt svar, som återges av en BlackRock-trogen webbsida, fnös Fink åt de ”störande” önskemålen. ”Med tanke på vårt engagemang för dem som sparar till pension, är vi störda av den framväxande trenden med politiska initiativ som offrar pensionsplanernas tillgång till högkvalitativa investeringar” förklarade Fink.

1 KOMMENTAR

  1. Av våra pensionspengar byggde sozzarna allt under 50-60-70 talet, bostäder, infrastruktur mm, å sozzarna tänkte från början betala tillbaka det…påstår de själva!, då det skulle ta 30 år innan första kullen skulle börja ta ut pensioner. Men de röstade i riksdagen å fick igenom att de slapp betala tillbaka…å därför så finns eg inte folks pensionspengar,…så som folk tycks tro, att de ligger där å förräntas å växer å att de är namngivna till var å en. Noll å intet är det som finns å eg alltid funnit, ja INTE funnits…om man ska vara adekvat. 😉
    Totalblåsningen.

    Dessutom har jag hört att asylskojarna pensioneras i snitt vid 55…så då vet vi ju vilka som lever upp pensionspengarna, allt för att politikerna vill dölja arbetslösheten bland de oanställbara.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar