En ny ansökan om koranbränning utanför Turkiets ambassad har avslagits av polisen. Enligt polisen är det på grund av en förhöjd hotbild mot Sverige.
Polisen i Stockholm har nekat en privatperson från en kulturförening, tillstånd för en sammankomst med koranbränning utanför turkiska ambassaden, uppger polisen. Vilken förening det gäller framgår inte.
Den här gången är det inte Rasmus Paludan som ansökt om tillstånd. Polisens beslut ska baseras på ett samtal med Säpo och hävdar att en sammankomst, av det slaget, kan orsaka störningar för den nationella säkerheten.
Polisen: Vi har inskränkt yttrandefriheten
– Koranbränningar är hotdrivande mot det svenska samhället, säger polisens presstalesperson Ola Österling.
I en sammantagen bedömning har vi inskränkt yttrandefriheten genom att neka tillståndet och att det inte finns en direkt hotbild mot sammankomsten, fortsätter han.
Säpo rapporterar att terrorhotnivån har höjts mot Sverige, men vilka konkreta hot som finns framkommer inte, utan det ska röra sig om en bedömning. Nivån för terrorhot har inte höjts sedan den sänktes från fyra till tre i mars 2016.
Yttrandefriheten under hot
Frihetsnytt har vid flera tillfällen rapporterat om hur politiker arbetar för att inskränka yttrandefriheten. Frågan är var man ska dra gränsen för åsikts- och yttrandefriheten? Man kan hitta gråzoner och börja bedöma när det är okej eller inte och redan där har vi ett problem gällande den grundlagsskyddade rättigheten. Om polisen böjer sig för hot från extrema grupper kan det väldigt enkelt bli ett medel för att tysta människor.
Fakta. Vad är terrorhotsnivå? Säkerhetspolisen bedömer säkerhetsnivån i Sverige och gör det enligt en 5-gradig skala. Nivå 1. Inget identifierat hot Nivå 2. Hotet är lågt Nivå 3. Hotet är förhöjt Nivå 4. Hotet är högt Nivå 5. Hotet är mycket högt