Rasmus Paludans koranbränning i januari i år har fått stora konsekvenser även inom rättsvårdande myndigheter. Polisen har försökt få stopp på aktiviteten i fråga, eftersom den leder till mycket stora, svåra och farliga kommenderingar, men Förvaltningsrätten har sagt nej. Processen i rättssystemet fortsätter. Frihetsnytt fortsätter också att följa händelserna.
Paludan, koranbränning och konsekvenser
Enligt en del bedömare var det den dansk-svenska politikern Ramsus Paludans koranbränningar 2022 och de efterföljande kravallerna som avgjorde riksdagsvalet.
Inte minst den vid påsktid förra året tros ha fått över den sista kritiskt viktiga lilla delen väljare till de lag och ordning-partier som sedan därigenom skulle vinna valet och träffa Tidöavtalet.
Även Paludans koranbränning nu i januari har fått stora effekter internationellt, dels fryst Sveriges ansökan om medlemskap i krigsalliansen NATO och dels även satt igång en bred process av aktiviteter i rättssystemet.
Polis och domstolar agerar
Polisen tycker att det är jobbigt med kravallkommenderingar och synes mindre bekymrad över svensk yttrandefrihet, för myndigheten har avslagit en begäran om allmän sammankomst med koranbränning.
Polisen synes med sitt beslut vilja etablera praxis att just Koranen, av alla religiösa urkunder, ska vara fritagen från att utsättas för bränning.
Dokumentet som slår fast förbudet att bränna Koranen är nämligen internt och kan inte fås ut enligt offentlighetsprincipen. Beslutet har tagits i samråd med Säkerhetspolisen, som hävdar ett allmänt ansträngt säkerhetsläge för Sverige.
Förvaltningsrätten har undanröjt polisens beslut, varpå polisen också har överklagat, denna gång till Kammarrätten. Det rapporterar Sveriges Radio P4. Med all säkerhet går överklagandeprocessen hela vägen upp till Högsta Förvaltningsdomstolen.
Parallellt med detta har en åklagare i Västerås konstaterat att det inte är hets mot folkgrupp att bränna Koranen – men det har mindre tyngd som vägledning, vilket Frihetsnytt rapporterat.
Svensk grundlag
Svensk grundlag är klar och tolkningsfri på den aktuella punkten: ingen religion eller ideologi är fredad från kritik, inte ens så hätsk kritik som att bränna dess urkunder. Alla religioner och ideologier står lika i grundlagens mening.
Lagen om hädelse togs också bort för mer än 50 år sedan. Rättsligt synes alltså saken redan vara klar, även om en del förhandlingar och överklaganden återstår.
Att man nu på alla sätt och nivåer, även EU försöker ju nu genom Chat Control att skärpa lagstiftningen, handlar ju bara om att man försöker göra det man länge praktiserat, att göra det lagligt!
Yttrandefrihet godkänns ju bara om vi som medborgare yttrar rätt åsikter.