Politiker erkänner: ”Woke-kapitalism är en omoralisk förlustaffär”

Listan på företag som tar det politiska åsiktspaketet ”woke” ombord, och sedan åker på en fet finansiell smäll för att ha gjort det, börjar bli övertygande lång. Det gäller framför allt USA, som brukar vara det som Sverige sedan blir några år senare. Svenska företag har dock fortfarande möjligheten att undvika att ta efter amerikanska företags misstag och därmed även de tråkiga finansiella konsekvenserna.

Woke

”Woke” är en besynnerlig politisk ståndpunkt utan egen ideologi och utan riktigt eget hemvist, som inte heller kan bygga upp något eget heltäckande politiskt alternativ utan mera parasiterar på existerande politiska organisationer och försöker få dem att bli ”woke” de också, för att de sedan ska driva ”woke”-politik i rollen av ”woke”-rörelsens politiska zombier.

”Woke” består, bland en del annat, av radikalfeminism, mångkulturalism och irrationell klimatpanik – svårsmälta politiska ståndpunkter att streta med att etablera i ett traditionellt parti, men helt självförsäljande i media och intresseorganisationer, som gärna tar hur mycket ”woke” som helst ombord, lite som en åsiktsaccessoar. Ofta kan man tycka sig se en tendens till ”ju galnare desto bättre, det säljer”.

Moderaten erkänner att Woke är en förlustaffär

”Woke” kan för tillfället ha kommit så långt det går i processen att sätta sig fast i de politiska partiernas apparater. Ett naturligt nästa steg för ”woke” är att nästla sig in i företagsvärlden och börja påverka företagens mycket stora marknadsföringsbudgetar. Denna process är faktiskt redan påbörjad.

Det går i regel inte så bra för de företag som tar det steget, och går in i ”woke”-världen med sina marknadsföringspengar. Det budskapet kommer till och med från en person i ett parti som har köpt en stor del av ”woke”-budskapet, moderaten Adam Cwejman i Göteborgs Posten (GP).

Cwejman skriver i debattartikeln ”Woke-kapitalism är en omoralisk förlustaffär” att konsumenterna inte vill ha ideologi.

– Konsumenter är inte intresserade av en ideologisk marknad, de vill ha företag som gör sitt jobb, levererar prisvärda produkter och inte hycklar om sitt samhällsansvar, skriver Cwejamn.

Pekar ut Gillette och Budweiser

Han pekar ut två spektakulära amerikanska exempel som också blivit PR-mässiga och finansiella härdsmältor: Gillette, som försökte ge sig på ”toxisk manlighet” i sin reklam, för att som resultat få se sin försäljning sjunka som en sten, och Budweiser, som tappade sin traditionella förstaplats på den amerikanska ölmarknaden efter att, och på grund av att, ha kopplat ihop sig med en transperson.

Ölkonsumenter har knappast något emot transpersoner. Men de vill inte bli påminda om könsbyte av sin ölleverantör. Det är fel forum, och fel målgrupp.

Cwejamn lyfter fram att det egentligen inte handlar om att företagen tycker att woke-budskapen de för ut är viktiga utan att det egentligen handlar om att de vill tjäna pengar och försöker utnyttja vad de tror är ett vinnande budskap.

– Vad pågår inuti de här globala företagen med miljardinkomster och PR-avdelningar med hundratals begåvade och välutbildade individer? De försöker förstås tjäna pengar och bättra på varumärket och har, felaktigt, identifierat vår tids identitetspolitiska trender som en billig genväg till just detta, skriver Cwejamn.

– Alla vill ha en bit av ”woke”-kakan; vara medveten, progressiv och modern.

Klarna, investor och Kakan Hermansson

På svensk mark nämner han Klarna och Investor, som ska ha drivit kampanjer med reklampengar för att lyfta fram mörkhyade människor framför ljushyade människor, ansträngningar som dock torde ha gått de flesta förbi.

Ett belysande fall finns däremot i Sverige som han inte tar upp: den numera bortglömda ”Kakan” Hermansson, en person som ibland syntes framställa sig själv som en parodi på en urspårad, oförsonlig radikalfeminist.

Hon fick faktiskt reklamkontrakt med Audi 2016, men detta skulle visa bli en av Audi Sveriges större strategimissar. ”Kakans” manshat och ursäktande inställning till polismord blev en PR-mässig kvarnsten om halsen för Audi och samarbetet avslutades, dock på ett sätt som gjorde att Audi även efter avslutandet framstod i dålig dager.

Egentligen är det nog inte så svårt. Det är bara för var och en med en marknadsföringsbudget att tänka själv, i stället för att åka trend. You go woke – you go broke.

– Med progressiva kampanjer av det slag som de ovan nämnda bolagen ägnat sig åt så vinner man kanske identitetspolitiska aktivisters godkännande för dagen – och några mångfaldskonsulter och PR-människor blir säkert också glada för arbetsuppgifterna. Men för konsumenter och aktieägare i allmänhet betyder dessa kampanjer föga. Ofta avslöjas de som kortsiktiga, cyniska och ett sätt att tvätta sig ren. Man köper sig helt enkelt lite anseende för en billig peng och sådant straffar sig i längden, avslutar Cwejamn debattartikeln.