Politikernas Natodrömmar kan krossas

I och med att inget avgörande nåddes i det turkiska parlamentsvalet lär inget besked komma om Turkiet godkänner Sveriges medlemsansökan till krigsalliansen Nato. Det skapar oro bland politiker om Sverige kommer att hinna bli medlem inför sommarens stora Natomöte.

Sannolikheten för att Sverige kommer hinna bli medlem i Nato lagom till krigsalliansens stora möte i Vilnius 11-12 juli, minskar kraftigt då inget avgörande nåddes i det turkiska parlamentsvalet i söndags och en ny valomgång hålls den 28 maj. Detta konstaterar SVT:s inrikespolitiske kommentator Mats Knutson i en artikel som verkar ge uttryck för den oro som många etablissemangspolitiker sannolikt känner.

Internationella bakslag

Turkiet, under president Recep Tayyip Erdogan, har bestämt vägrat ratificera Sveriges ansökan med hänvisning till koranbränningen som Rasmus Paludan genomfört utanför turkiska ambassaden, att den kurdnationalistiska kommunistgerillan PKK har en så pass stark närvaro i Sverige, att en docka föreställande Erdogan hängts upp i Stockholm, samt att Sverige inte lämnat ut personer som Erdogan hävdar är terrorister.

Hoppet för de Natoivriga svenska politikerna har därför legat på att oppositionen, under Kemal Kilicdaroglu, skulle vinna valet. Under veckorna som föregick valet hade oppositionen, genom talespersoner, mer eller mindre garanterat att man skulle godkänna ett svenskt medlemskap, vilket Frihetsnytt rapporterat om.

Men även om oppositionen skulle vinna den 28 maj finns inga garantier för att det nya turkiska parlamentet kommer hinna rösta i frågan under juni, innan dess medlemmar går på ledighet.

Samtidigt har Ungern inte velat ratificera den svenska ansökan, efter alla påhopp som svenska politiker ständigt gör mot att premiärminister Viktor Orbán prioriterar sitt eget folk framför mångkultur och påtvingade EU-agendor. Enligt Knutson kommer inte Ungern att godkänna Sverige förrän Turkiet har gjort det, vilket ytterligare fördröjer processen.

Förlorat svenskt momentum

Beslutet att få in Sverige i Nato fattades enbart av de svenska politikerna, utan folkomröstning eller något annat sätt som lät svenskarna få säga sin åsikt i frågan. Att inte ha släppts in i krigsalliansen har utgjort en stor prestigeförlust för den svenska regeringen, som flera gånger visat sig villiga att gå Turkiet till mötes (men inte Ungern).

Frågan är hur det kommer gå med den svenska medlemsansökan om den inte hinner gå igenom innan juli. Enligt svenskspråkiga Hufvudstadsbladet tror den finske utrikesministern Pekka Haavisto att ansökan kommer förlora momentum. Haavisto förklarar det med att de övriga Natoländerna har jobbat för att få med Sverige innan toppmötet.

Men momentum har även skapats av att politikerna kunnat rida på svenskarnas rädsla i och med kriget i Ukraina. Utan någon större kritik eller motstånd har de två regeringarna, som styrt det senaste året, snabbt kunna driva på en ansökan. Mycket av argumentationen bygger på att Sverige kommer stå självt i Norden om det bryter ut ett krig mellan Ryssland och Nato. Om krigshoten aldrig besannas kan mycket väl rädslan och acceptansen för Nato bland svenskarna komma att sjunka.