Sverige är sedan en tid inne på en räntehöjningsbana, där den stegvis höjda räntan ska bidra till att sänka inflationen. En namnkunnig professor varnar nu för att oreflekterat följa ECB:s exempel när Riksbanken fattar sitt räntebeslut.
ECB:s höjda ränta kan ge höjd svensk ränta
Som Dagens Industri (DI) och även Frihetsnytt har rapporterat, påbörjade den Europeiska Centralbanken (ECB) torsdagen den 16 mars en höjning av sin styrränta på 50 räntepunkter. Det är ett beslut med stor tyngd och stora konsekvenser, vilket sker med motiveringen att inflationen är för hög och att den ekonomiska aktiviteten i eurozonen behöver kylas ned.
Normalt är räntor i olika valutaområden kopplade till varandra, speciellt om de har täta handelsförbindelser, vilket är fallet med eurozonen och Sverige. En rörelse för den ena räntans del följs ofta av en liknande rörelse i den andra. Inte minst beror detta, mera omedelbart, på att kapital ofta strömmar till valutaområdet med den högre räntan och om det missgynnade valutaområdet vill behålla kapitalet, så krävs en utjämnande räntehöjning där.
Professor riktar kritik
I SVT riktar nu en namnkunnig ekonom, Daniel Waldenström, före detta professor vid Sorbonne och Paris School of Economics, kritik mot inställningen att ECB-höjningen automatiskt måste ge en höjning av den svenska riksbankens ränta. Hans uppfattning är att merparten av den svenska inflationen kommer utifrån och i princip inte går att påverka med svensk penningpolitik.
Riksbankschefen Erik Thedéen vill inte lämna förhandsbesked i frågan, det gör riksbanker aldrig, utan väntar in mer information för att grunda sitt och sin direktions beslut.
När jag tittar i min gamla bankbok från 1960 tal var det 5,5 % rta på insatta pengar .