Den ökända gängstrategin ”Sluta skjut” fortsätter att möta nu hård kritik. Professor emeritus Johannes Knutsson menar att metoden saknar vetenskapligt stöd, medan polisens interna analyser ifrågasätter om den över huvud taget fungerar i Sverige.
När ”Sluta skjut” lanserades i Malmö 2018 beskrevs metoden som ett genombrott mot gängvåldet och spreds senare till flera kommuner. Nu ifrågasätts satsningen öppet.
Professor emeritus Johannes Knutsson anser att Brottsförebyggande rådet, Brå, har överdrivit resultaten och säger:
– Det här är ett myndighetshaveri, säger han till Expressen.
Enligt Knutsson har tre utvärderingar från Malmö universitet inte kunnat visa någon statistiskt säkerställd effekt. Han menar att minskningen av skjutningar började redan innan metoden infördes och att andra faktorer, som Operation Rimfrost och pandemin, kan förklara utvecklingen. Han menar därför att det inte går att slå fast att det var ”Sluta skjut” som låg bakom utvecklingen.
Svensk modell saknar den amerikanska metodens kärna
Kritiken handlar inte bara om resultaten utan även om hur metoden fungerar i svensk miljö. Den amerikanska modellen bygger på att kriminella möts av snabba och kännbara sanktioner om våldet fortsätter. Enligt Knutsson finns inte de förutsättningarna i Sverige.
– Förutsättningarna för fokuserad avskräckning finns inte i Sverige. Punkt slut.
Enligt Expressens genomgång har poliser också beskrivit osäkerhet kring vilka konkreta åtgärder som faktiskt kan sättas in mot kriminella grupper. Sanktionerna har i flera fall bestått av tätare kontroller, visitationer, trafikkontroller och skärpta krav från Kriminalvården, något som kritiker menar inte motsvarar den avskräckning som den amerikanska originalmodellen bygger på.
Polisens analyser pekar på fler brister
Expressen rapporterar även att polisens egna analyser ifrågasätter om metoden har tillräcklig evidens i svensk kontext. Kritiken omfattar även hur projektet genomförts. Enligt tidigare utvärderingar har arbetet präglats av personalomsättning, resursbrist och svårigheter att få polis, socialtjänst, Kriminalvården och civilsamhället att arbeta samordnat över tid. Kritiker menar att detta gjort det svårt att genomföra modellen på det sätt som den är tänkt att fungera.
Brå och Malmö stad har samtidigt själva pekat på behovet av en omstart, beskriven som ”GVI 2.0”, för att återställa fokus och stärka arbetssättet. Kritiker menar också att metoden främst fokuserar på att minska själva våldet, men i mindre utsträckning angriper de bakomliggande orsakerna till den organiserade brottsligheten.
Samtidigt har flera deltagare i programmet återfallit i grov brottslighet. Polisledningen i Malmö har tidigare uppgett att flera personer som deltagit i möten ändå valde att använda skjutvapen, och enligt tidigare rapportering hade omkring hälften av de 30 personer som kallats till möten senare häktats misstänkta för grova brott.
Brå står fast vid sin bedömning
Brå avvisar kritiken och påstår att ”Sluta skjut” fortfarande är en ”lovande” metod som bör utvecklas och utvärderas vidare. Myndigheten anser att erfarenheterna från Malmö, tillsammans med internationella studier och dialog med berörda myndigheter, ger stöd för att metoden haft effekt, trots att den statistiska effekten varit svår att fastställa.
