Psykologen: Barnen lär sig att hata

De framförda åsikterna är personliga och representerar personen, inte Frihetsnytt. 
Hos oss får alla åsikter komma fram, även om de är obekväma. Vi står för riktig yttrandefrihet.
I det Djupa samtalet idag handlar det om föräldrars rätt till sina barn och barns rätt till sina föräldrar och vad konsekvenserna kan bli om den rätten fråntas barnen. Vi kommer även att prata om hur man vet när det finns en saklig grund för omhändertagande och inte. Vi har med oss psykologen, filosofie doktorn och författaren Lena Hellblom Sjögren för att höra hennes erfarenheter på detta område.
Detta är ett utdrag ur intervjun.

Lena har arbetat med vårdnadstvister och brottmål med barn involverade i 30 år. Hon är dessutom utbildad inom tolkningsteori och vittnespsykologi och har gjort cirka 250 utredningar och har skrivit böcker i ämnet, bland annat Hemligheter och minnen. Att utreda tillförlitlighet i sexualbrottmål och Barnets rätt till familjeliv. 25 svenska fallstudier av föräldraalienation.

Hur vet man när det finns en saklig grund för omhändertagande?

– Efter fyra decenniers global forskning, där man nog undersökt fem faktorer, varav den första när ett barn säger att de inte vill träffa en förälder, är:
1. Är det här ett kategoriskt och bestämt avvisande?
2. Fanns det tidigare, innan det kraftiga avståndstagandet, ett kärleksfullt förhållande mellan barn och förälder?
3. Den förälder som barnet avvisar, har den föräldern på ett tillförlitligt sätt visat sig ha utsatt barnet för fara, vanvård eller övergrepp?

Om svaret på den första frågan är ”Ja”, den andra frågan ”Ja” och den tredje frågan ”Nej” – då går man till den fjärde frågan:
4. Kan man dokumentera att den förälder som barnet bor hos oftast, eller har tagit mental kontroll över barnet, använder sig av olika strategier för att påverka barnet? Till exempel begränsar eller stänger av kontakten med den andra föräldern, talar illa om den eller gör om barnets historia, kanske byter barnets efternamn och så vidare. Det finns 18 olika sådana strategier.
5. Visar barnet genom sitt beteende att det är påverkat? Till exempel genom att använda uttryck som inte tillhör dess vokabulär eller genom att tala illa om den föräldern som är utesluten ur barnets liv?

Om svaret på de två sista frågorna är ”Ja”, då kan man med nästan 100 procents sannolikhet fastställa att det är frågan om ett oberättigat avståndstagande från barnets sida.

Det kallar vi för ett föräldrafrämmandegörande eller föräldrafientliggörande. Det betyder att en tidigare älskad förälder har blivit som en fiende och en främmande person. Det som är fatalt för barnets psykiska hälsa är att då har barnets tvingats ta avstånd från de egenskaper som hör ihop med den förälder som är ett monster nu. Man talar om att barnet blir halvt, för det är bara halva barnet som är godkänt av den förälder vars kärlek är villkorad; ”Jag älskar dig om du inte älskar din andra förälder”.

Hur går en sådan utredning till och hur lång tid tar den?

– Detta har ju inte slagit igenom i svenska domstolar, men den här 5-faktormodellen skulle kunna tillämpas. Jag kommer ju in som en främmande fågel. När jag började för 30 år sedan var jag förordnad av domstol och då var det mycket lättare för det var självklart att jag inte var partisk, som jag uppfattas nu, sedan man uteslutit alla psykologer i stort sett, från vårdnadsmål. Den enda som domstolarna förordnar att utreda är socionomer som inte har någon legitimation att försvara. Det är synd om dem för de har inte verktyg för de utredningar de sätts att göra.

Man kan få bekräftelse på
nästan vad som helst

Lena Hellblom Sjögren
Är det den enda utredning domstolarna behöver ta ställning till alltså?

– Mellan tummen och pekfingret skulle jag uppskatta att det är i 97-100 procent av fallen som de följer förslagen till beslut som de här utredarna ger. Oftast är det en huvudutredare med någon medarbetare som talar med föräldrarna, barnet och referenspersoner, som exempelvis lärare. Men de har inget krav på autentisk dokumentation som inspelningar av samtalen. Då vet man ju inte hur frågor ställdes, i vilket sammanhang, hur svarade barnet och fanns det en icke-verbal kommunikation och så vidare, allt det som är oerhört väsentligt. Man kan ju påverka barn att svara i enlighet med de förutsättningar man bygger in i en fråga. Vi har sett att utredarna tar parti för den ena eller andra parten och det strider mot grundlagens krav.

Hur vanligt är det att man suggererar barn?

– Socionomerna har ju tyvärr en generalistutbildning och oftast inte någon djupare kunskap om barns utveckling, minne, påverkbarnhet eller personlighetsstörningar som kan finnas hos en förälder, samt inga verktyg i form av nationella riktlinjer. Det är rena Vilda Västern hur det blir och det innebär att barn inte har någon rättssäkerhet.

Man måste först och främst ta hänsyn
till barnets rätt till familjeliv

Lena Hellblom Sjögren
Vet tingsrätterna om vilken påverkan det har på barnet att förlora en förälder?

– Nej, den här typen av psykisk barnmisshandel som det handlar om för man i praktiken, för att uttrycka det drastiskt, mördar en förälder eller båda, det är inte erkänt som psykisk barnmisshandel. Fast inom forskningen är de flesta överens om att det är att definiera som det. Det finns nästan ingenting mer traumatiskt för ett barn än att förlora en älskad förälder. Vid en stor olycka förstår man det och då får barnet hjälp att minnas den föräldern som har gått bort men goda minnen. De här barnen lär sig att hata – inte bara den ena föräldern utan också halva sig själva. Man kränker barnets självklara rätt till en identitet.

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter