2019 beslutade den dåvarande regeringen att avskaffa karensdagen och ersätta den med ett karensavdrag, eftersom det blev mer rättvist för personer som jobbar skift eller olika timmar. Förra veckan lade den nya regeringen ned utredningen och började istället tala om att utöka avdraget. Det ledde till så omfattande protester att de tvingades backa.
Fram till 2019 gällde en karensdag när man blev sjuk, vilket innebar att man inte fick någon lön första dagen som man var sjukskriven. 2019 ändrades detta till ett karensavdrag, vilket innebär att samtliga som blir sjuka istället för en karensdag får ett avdrag på sin lön motsvarande 20 procent av veckolönen. Orsaken till att man bytte karensdagen till karensavdraget var att personer som jobbade skift, med längre arbetstid på en dag än åtta timmar förlorade mer pengar då de blev sjuka, än andra grupper.
Exempelvis kunde en skiftarbetare med fem tolvtimmarspass under en vecka på arbetet förlora mer när han blev sjuk, än en lärare med fem åttatimmarsdagar på jobbet, vilket utgör en skillnad på 50 procent.
Detta är en debatt-artikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten, inte Frihetsnytt. Hos oss får alla åsikter komma fram, även om de är obekväma. Vi står för riktig yttrandefrihet.
Under våren 2022 tillsatte den gamla regeringen (Socialdemokraterna) en utredning för att bedöma möjligheterna att göra karensavdraget ännu mer rättvist, eftersom det drabbade folk olika om de kunde jobba hemifrån eller ej. Vissa arbetstagare har inte möjligheten att jobba hemifrån om de skulle bli sjuka, såsom lärare att anställda inom vården. Men förra veckan valde regeringen att lägga ned utredningen och skulle istället genomföra en intern utredning inom Regeringskansliet.
Tanken hos den nya regeringen (Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna) var att en slopad karens skulle uppmuntra till ytterligare sjukskrivningar och började istället att tala om att införa ytterligare avdrag. Svenskt Näringsliv hörde till de som motsatte sig att de ekonomiska förlusterna vid en sjukfrånvaro minskade för den anställde, som då lättare skulle kunna stanna hemma med en mindre ekonomisk förlust. Även tankesmedjan Timbros skribent Kajsa Dovestad kallade, enligt Svenskt Näringslivs artikel, ett avskaffat karensavdrag för en ”kostnadsbomb”.
Protester från SD tvingade regeringen att ändra sig
Men regeringen möttes av omfattande protester från de övriga partierna i riksdagen, i synnerhet Sverigedemokraterna (SD), som gått till val på att avskaffa karensavdraget för personer som jobbar i miljöer där risken är stor att bli smittad och därmed sjukskriven. SD:s socialpolitiska talesperson, Linda Lindberg, påtalade bland annat vilken ekonomisk börda som karensavdraget innebär för folk som är utsatta för smittrisker och måste hålla sig hemma vid symptom, rapporterade SVT.
Nu meddelar regeringen, efter den omfattande kritiken, att man inte kommer göra någon utredning om ytterligare karens, utöver det befintliga karensavdraget, rapporterar SVT. Men däremot kommer den interna utredningen att breddas till att undersöka om det går att ta bort karensavdraget för de som jobbar inom vård, skola och omsorg.
