Regeringen utesluter inte att sätta in svensk militär för att bryta den kriminella våldsvågen. Om Sverigedemokraterna fick bestämma skulle militären sättas in redan nu.
Sverige har under en längre tid varit skådeplats för gängkonflikter. Våldet har eskalerat, blivit grövre och har allt oftare drabbat vanligt folk. I valrörelsen framgick det tydligt att trygghet var svenskarnas viktigaste fråga och partierna närmast tävlade om vem som kunde föreslå de hårdaste åtgärderna.
När Tidöavtalet stod klart och den nya regeringen var på plats utlovades en hård kamp mot kriminaliteten. Trots detta har tidöpartierna inte lyckats stävja våldet och polisen rapporterar fortfarande om brist på resurser, tid och rätt verktyg för att kunna sätta hårt mot hårt.
Militären kan sättas in
Försvarsmakten kan bistå regeringen för att upprätthålla allmän säkerhet vid särskilda händelser, exempelvis en terroristattack. Tidöpartierna utesluter inte att ta hjälp av militären för att stävja våldsvågen om den forsätter att eskalera.

Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch (KD) understryker att det inte är första åtgärden utan att fokus ska ligga på att genomföra de förslag som redan aviserats i bland annat Tidöavtalet.
– Det finns regler för att militären kan bistå polisen, just nu är det viktig att vi ändrar de lagar som står i vägen så att Sverige kan brottsbekämpa ordentligt, säger Kristersson till Aftonbladet.
Jimmie Åkesson (SD) är av en annan uppfattning och anser att militären redan borde ha kallats in för länge sen och poängterar att detta är vad hans parti länge har föreslagit.

– Det är uppenbart att det här är inhemsk terrorism, systemhotande på riktigt. Då måste man utnyttja alla samhällets resurser, säger Åkesson till Aftonbladet.
Militären skulle kunna hjälpa polisen att utföra sitt jobb vilket är något Åkesson poängterar. Situationen är i nuläget ohållbar och allt fler vanliga svenskar får lida av den ökade våldsvågen och att något måste göras är samtliga partier överens om.
Kan regeringen missbruka militären?
En överhängande fara med att utöka regeringens mandat att kunna använda militären i brottsbekämpning är att individens frihet kan bli inskränkt. Om regeringen får mandat att använda militären måste det framgå exakt hur och när den får användas, annars har regeringen ett farligt vapen att sätta in mot demonstrationer och maktkritiker.
Den ökade otryggheten har använts som argument för att ändra grundlagar, utöka övervakningen på internet och underlätta övervakningen av vanliga medborgare. Dessa åtgärder har onekligen inskränkt friheten och integriteten för svenskarna och det finns anledning att vara orolig även för att militären skulle göra det.
Frågan som alltfler lyfter är om dessa drakoniska åtgärder verkligen är nödvändiga eller om det finns ett sätt att komma till bukt med våldet utan att inskränka friheten.
På sociala medier har även oron över att militären skulle utnyttjas av regeringen för att även sättas in mot oppositionella krafter. Huruvida detta ligger någon sanning i kan inte Frihetsnytt varken bekräfta eller dementera, men historiskt har utvecklingen sällan blivit positiv när folket gett regeringen ökad makt på bekostnad av sina egna friheter.
Eller vänder man sig till detta forum som får nominera regeringsledamöter.
Ja det är en berättigad rädsla. Mer makt till staten innebär inte automatiskt att staten kommer använda den som det var tänkt.
Även inom statsapparaten finns det rötägg.