fredag, 7 oktober, 2022

Regeringen köper sin plats i Nato? Miljarder skattekronor till Turkiet

Sverige erbjuder mångmiljardbelopp för ett järnvägsbygge i Turkiet i hopp om att Erdogan ska snabba på med att godkänna Sveriges medlemskap i Nato. För att blanda bort korten begär regeringen 3 miljarder kronor i lånegaranti av Exportkreditnämnden.

Det regeringsnära turkiska företag som vill låna pengar med svensk garanti är Rönesans Holding. Bolaget grundades i Ryssland 1993 och är känt för korruption och skatteflykt. Bland annat har man byggt ett enormt presidentpalats åt Recip Erdogan, ett projektet kantades av fördyringar och korruptionsanklagelser. En domstol utfärdade förgäves ett föreläggande om att stoppa palatsbygget.

Bedömare finner det uppenbart att det hela egentligen handlar om att de svenska politikerna vill skynda på Turkiets godkännande av deras Nato-ansökan, så att Sverige snarast kan få delta mer handgripligen i de olika krig som Nato och den finansiella eliten genererar runt om i världen, helst naturligtvis mot Ryssland.

Vapenleveranserna i full gång

Både Sveriges socialdemokratiska regering och Turkiet har sedan det pågående krigets inledning varit flitiga leverantörer av kostnadsfri krigsmateriel till Ukraina. President Erdogan var nyligen på besök till president Volodomyr Zelenskyj i Ukraina.

Enligt Samhällsnytt slår svenska politiker slår ifrån sig och vägrar kommentera. Däribland socialdemokraternas utrikesminister Ann Linde och utrikeshandelsminister Anna Hallberg. Exportkreditnämnden agerar likadant och håller tyst om ärendet. Man har även valt att hemlighålla dokument och beslut genom att kalla det för att vara affärskänsliga uppgifter.

Korruptionsexperten och professor i statsvetenskap Bo Rothstein säger att det är väldigt märkligt att Sverige stödjer ett sådant projekt med ett företag känt för korruption och som gör stora delar av sina affärer i Ryssland.

Politiker löser utlänningars problem med svenskars skattepengar

Paul Levin som är föreståndare för turkietstudier vid Stockholms universitet bedömer affären som ”högrisk” vilket också Exportkreditnämnden själva gjort. Risken verkar överhängande att svenska skattebetalarna blir blåsta på sina pengar även denna gång.

Fenomenet att svenska ministrar löser inbillade problem genom att överräcka miljarder av svenska arbetares pengar till utländska makthavare är en inarbetad rutin. Ett exempel är den tidigare Centerledaren Maud Olofsson och hennes klimatsmarta energiaffärer i Nederländerna, som kostade skattebetalarna 15 miljarder kronor. Ett annat exempel är de mångmiljardbidrag som politiker förbundit Sverige till för att rädda den utländska valutan EUR. Det handlar i praktiken om en ”inom-europeisk u-hjälp” som hela Nordeuropa – inklusive Sverige, vars folk röstade nej till euron för att slippa sådant här – frivilligt betalar till Sydeuropa. Totalt handlar det 2.8 triljoner EUR (i kronor 201,800,000,000,000). Vilken del av detta belopp som faller på svenskarnas lott är höljt i dunkel.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

Liknande artiklar