Regeringen vill se mer användning av biometri

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) mottog idag en utredning om möjligheten att identifiera personer med hjälp av biometri. Regeringen menar att lagring av dessa biometriska data i polisens register kommer att underlätta det brottsförebyggande arbetet.

Biometri kan, utöver klassiska fingeravtryck och DNA, även vara avancerad ansiktsigenkänning, igenkänning av kroppsrörelser och röster samt handstil. Detta görs till stor del genom AI-teknik.

Behovet av användning av biometriska data är stort och kommer att bli större menar utredaren och chefsjuristen Eric Leijonram. Detta kan också komma i konflikt med grundläggande fri- och rättigheter och vara integritetskränkande men är ändå tillräckligt motiverat av polisens utökade chanser att lösa brott, påpekar han på en pressträff under måndagen.

Förslagen i utredningen är följande:

• Att biometriska underlag ska få tas upp vid en förundersökning om brott där fängelse finns i straffskalan, men även i vissa fall som exempelvis ringa narkotikabrott, där påföljden vanligtvis är böter.
• Att fler slags biometriska data ska få tas upp än vad som är fallet idag och att de ska få tas upp i registreringssyfte.
• Att polisens DNA-, fingeravtrycks- och signalementsregister ersätts av nya biometriregister.
• Att det ska vara obligatoriskt att ta DNA, fingeravtryck och ansiktsbilder av den som anhålls, häktas eller avtjänar fängelsestraff.
• Att passregistret och Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier ska få användas för att lösa allvarlig brottslighet som exempelvis samhällsfarliga brott som normalt utreds av Säpo. Metoden får dock ej användas rutinmässigt.
• Att DNA-baserade släktforskningsdatabaser ska få användas vid förundersökning med misstanke om mord, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn.

Justitieministern motiverar vikten av att införa dessa åtgärder med att det har uppstått en tystnadskultur i Sverige och en ovilja och rädsla för att vittna, och att det därför är för komplicerat för polisen att utreda brott. Polisen behöver ”effektivare verktyg”, menar han.

Många av oss med några år på nacken kan nog inte låta bli att reflektera över hur det såg ut förr när polisen löste en betydligt högre grad av alla brott än vad de gör idag. Med betydligt mindre ”effektiva verktyg”. Det ska bli, om regeringen antar utredarens förslag, spännande att se hur många gängkriminella som kommer att åka fast tack vare dessa verktyg.