Sveriges Riksbank måste refinansieras – skattebetalarna får betala
Sveriges regeringar har utser riksbanskchefer som åtar sig att spegla USA:s och EU:s penningpolitik. I likhet med den USA:s centralbank FED och den europeiska centralbanken ECB har Sveriges Riksbank under ett antal år kraftigt ökad penningmängden. Resultatet blev det förväntade.
Under 2015 började Riksbanken att köpa svenska statsobligationer via Riksgälden, vilket är likvärdigt med att en privatperson lånar pengar av sig själv. Syftet var att stimulera ekonomin genom att trycka ned räntorna och samtidigt skapa inflation. I ett senare skede under den så kallade pandemin breddades köpen till att omfatta även kommun och företagsobligationer.
När penningmängdsökningen sedan orsakar inflation orsakar denna i sin tur ränteökningar. Och när räntorna stiger minskar värdet på obligationer eftersom obligationer har fast ränta. Enligt Riksbanken minskade värdet av den egna obligationsportföljen med 43 miljarder SEK under den första tertialen 2022. Om inflation och räntor går ner i framtiden kan man emellertid räkna med att obligationernas värde delvis återställs – i den mån de är utgivna av kommuner med bra ekonomi. Risken att vissa kommunala obligationerna aldrig blir inlösta kvarstår, eftersom många kommuner har varit lika slösaktiga som staten och riskerar hamna på obestånd.
Riksbanken ser ut att gå mot en förlust på cirka 65 miljarder SEK för helåret 2022, vilket saknar motstycke i historien. Förlusten kan dock uppvägas delvis genom att den dalande svenska kronan gör att Riksbanken kan göra vinst på innehav av utländska värdepapper.
Om förlusten blir enligt prognos kommer hela Riksbankens egna kapital att vara utraderat vid årsskiftet, vilket sannolikt följs av att Riksdagen beslutar om ett kapitaltillskott i samma storleksordning som förlusten. Tillskottet blir i så fall att jämföra med hela 1% av Sveriges BNP, vilket skattebetalarna kommer att få stå för.
”Oligarkerstyrda regeringar rånar folket”
Den ökade penningmängden i hela Västvärlden tryckte upp värdet på aktier och fastigheter, vilket gjorde att de stora kapitalägarna enligt vedertagen statistik kunde dubbla sina förmögenheter på några få år.
Ett sätt att finansiera regeringars generositet med skattemedel, utan att öka statsskulderna, är den metod som alla USA-ledda västländer har använt, nämligen att öka penningmängden och skapa inflation. Redan under den tyska Weimar-republiken på 1920-talet användes denna metod för att få fram pengar för att betala krigssskadestånd till Frankike. Den höga inflationen innebär en direkt kostnad som arbetarklassen och pensionsspararna får ta hand om. Många kallar det som hänt under de senaste åren för världshistoriens största rån.
