Efter dramat i riksdagen om skärpta medborgarskapskrav anklagar oppositionen regeringssidan för ”fusk”. Samtidigt pekar regeringssidan på att det handlade om att säkra majoriteten – efter att två tidigare SD-ledamöter, så kallade ”vildar”, gått emot linjen.
Riksdagen röstade igenom skärpta krav för svenskt medborgarskap med siffrorna 147–146. Beslutet innebär bland annat längre krav på tid i Sverige, försörjningskrav och krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap.
Men vägen dit blev dramatisk, där varje röst fick avgörande betydelse i ett redan jämnt parlamentariskt läge.
Widding och Nyberg blev avgörande
Bakgrunden till konflikten är att riksdagsledamöterna Elsa Widding och Katja Nyberg, tidigare invalda för Sverigedemokraterna, röstade med den rödgröna oppositionen. De stödde ett förslag om övergångsregler som hade inneburit att äldre, mildare regler fortsatt skulle gälla för pågående ansökningar.
Detta har setts som ett försök att i praktiken försvaga reformen innan den ens trätt i kraft. I ett läge där majoriteten redan var skör fick deras agerande stor betydelse för utgången.
Därför sattes kvittningen åt sidan
Mot den bakgrunden valde Sverigedemokraterna att frångå det så kallade kvittningssystemet. Systemet är en informell överenskommelse där partier kvittar bort röster mot varandra vid frånvaro, så att styrkeförhållandena i riksdagen inte förändras.
Kvittningssystemet fungerar i praktiken genom att partiernas gruppkanslier planerar frånvaro i förväg och parar ihop ledamöter mot varandra. Om exempelvis en ledamot från Moderaterna inte kan närvara vid en votering, kontaktar partiet ett annat parti, ofta från motsatt sida och kommer överens om att en av deras ledamöter också avstår från att rösta vid samma tillfälle. Dessa två anses då vara ”kvittade” mot varandra, vilket gör att styrkeförhållandena i omröstningen inte förändras.
Inför viktiga voteringar görs detaljerade listor där det framgår exakt vilka ledamöter som är kvittade och mot vem. I riksdagens system registreras dessa som frånvarande eller utkvitterade och deltar då normalt inte alls i omröstningen. Om en kvittad ledamot ändå dyker upp och röstar, samtidigt som den andra fortfarande är frånvarande, rubbas balansen direkt – vilket i en jämn votering kan avgöra hela resultatet. Eftersom systemet inte är lag utan bygger på frivilliga överenskommelser, finns det inget formellt som hindrar ett parti från att bryta en kvittning, men det ses som ett tydligt avsteg från praxis.
I denna votering deltog dock två ledamöter trots att de var utkvitterade, vilket gav regeringssidan ett övertag i omröstningen. Eftersom kvittningssystemet inte är lagstadgat utan bygger på frivillighet, var det formellt tillåtet, men bröt mot praxis.
Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg förklarade beslutet i ett uttalande till The Local:
– Folket har röstat för Tidömajoriteten och som väljare ska man också kunna förvänta sig att vår politik blir verklighet, oavsett om det finns ett par maktsökande oberoende ledamöter som tar våra platser i kammaren, säger hon, Viktig lagstiftning måste få gå före oberoende ledamöters inflytande och kvittningssystemet, och därför såg jag till att just denna enskilda votering gick igenom.
Oppositionen skriker ”fusk”
Efter omröstningen reagerade Socialdemokraterna och Miljöpartiet snabbt och med skarpa formuleringar. Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren sade att hon ”saknar nästan ord”, medan Miljöpartiets Annika Hirvonen beskrev situationen som ”extremt allvarligt” och hävdade att resultatet var ”manipulerat”.
Krav reses på att voteringen borde göras om eller utredas, och retoriken trappades snabbt upp kring att legitimiteten i beslutet skulle vara ifrågasatt.
Samtidigt riktas kritik mot att begrepp som ”valfusk” används i detta sammanhang. Kvittningssystemet är frivilligt och har under lång tid använts flexibelt av samtliga partier, vilket gör att anklagelser om fusk ifrågasätts av flera bedömare.
Dessutom har just de rödgröna partierna aktivt i flera år kämpat för att hålla SD utanför kvitteringssystemet.
Reformen gick igenom
Trots protesterna står beslutet fast. Försöket att bromsa reformen genom övergångsregler misslyckades, och de skärpta medborgarskapskraven införs som planerat.
Den avgörande punkten efter dramat är tydlig: när två så kallade vildar röstade emot linjen valde regeringssidan att säkra utfallet – och vann med en enda röst.
Även om Elsa överlag gör bra ifrån sig i riksdagen så tycker jag att det är principiellt fel att politiska vildar sitter i riksdagen på andra partiers mandat. Platserna borde överlåtas till någon annan representant för det partiet istället.
Sedan är partipiskan och att politiker är tvingade till att rösta enligt partilinjen istället för sina hjärtan ett annat problem