Trots att EU-länderna levererar militärt stöd till Ukrainas pågående krig mot Ryssland levererar Ryssland olja och gas till EU-länderna – fram tills igår. Men EU:s hemmafront, både när det gäller sanktioner och vapenleveranser, sviktar.
Ryssland har bestämt sig för att inte öppna den den gasledning som varit i drift, Nordstream 1, efter ett tre-dagars tekniskt avbrott. Nordstream 2 har EU-länderna själva stoppat som del av sina sanktioner mot Ryssland.
Reaktionerna på det ryska beslutet har varit underhållande. Enligt AlJazeera har EU-tjänstemän ”anklagat” Ryssland för att stoppa gasen som en mot-sanktion mot EU:s sanktioner. USA i sin tur har anklagar Ryssland för att ”använda energi som ett vapen”. Uttalandet väcker förvåning mot bakgrund av att både EU och USA själva använder storskaliga leveranser av just vapen som vapen mot Ryssland.
Sviktande stöd för västlig inblandning
I både Ryssland och Ukraina är opinionen stark för den egna ledningen och den egna sidan i kriget. Som lobbygruppen The Atlantic Coucil skriver stärks sammanhållningen allteftersom kriget fortsätter.
När det gäller opinionen i USA vill Reuters hålla uppe intrycket att Joe Bidens regering har folkligt stöd för sin krigspolitik. Reuters rapporterar om en opinionsundersökning som säger att en ”liten majoritet” stödjer det som görs. Eftersom man inte ka räkna med större ärlighet i administrationen av amerikanska opinionsundersökningar än man kan när det gäller amerikansk rösträkning är det talande när Reuters skriver att en ”liten majoritet” stödjer vapenleveranserna. Man erkänner emellertid att stödet har minskat sedan tidigare undersökningar. Bedömare menar att det stöd som Reuters menar är hälften av väljarna kan lika gärna vara en tredjedel. Undersökninar som nämns av Forbes tyder på att så är fallet.
I Sverige har man undvikit att undersöka opinionen kring regeringens vapenleveranser till Ukraina. Bland de två stora, SIFO och Novus Opinion, är det bara Novus som ställt en enda fråga under rubriken Ukraina – och den frågan var vilka tankar som väljaren har för det fall att Ryssland invaderar även Sverige. Det svenska systemet med åsiktskorridor funderar även i denna fråga – enligt YouGov var stödet för riksdagspartiernas krigspolitik 70% i april 2022.
I Europa är opinionen splittrad. Den senaste jättedemonstrationen i Prag som Frihetsnytt skrev om tyder på att motståndet är större än massmediernas och regeringarnas opinionsinstitut vill ge sken av. Manifestationen var ju inte bara negativ till vapenleveranserna utan till inblandning överhuvud taget, inklusive mot sanktionerna.
I Tyskland erkänner RTL att motståndet mot sanktionerna är växande. Kanalen kan åtminstone glädja sig åt att frågan verkar splittra de östra och västra delarna av landet – splittringar mellan öst- och västtyskland uppmärksammas av tysk media när tillfälle ges.
Schweiziska Weltwoche, landets största icke-liberala tidning som står landets största politiska parti (SVP) nära, fördömer santionerna mot Ryssland kategoriskt. Chefsredaktör Roger Köppel kommenterar:
- – Om man ska delta i ett ställföreträdarkrig mot ett annat land ska man också se till att man kan vinna kriget.
Dessutom påpekar Köppel att det vore märkligt om Ryssland fortsatte gasleveranserna, även helt utan krigstillståndet med EU. Via sin taleskvinna Ursula van der Leyen har EU nämligen förklarat att man inte tänker betala fullt pris för gasen – eftersom man ”vill begränsa de ryska inkomsterna”. Ryssland har svarat att världsmarknadspriset för gasen är vad som faktureras, och den som säger att han inte tänker betala får naturligtvis ingen gas. Detta enligt tyska Tagesschau – som rapporterar om detta i sin ekonomidel. I det vanliga nyhetsflödet ger man intrycket att gasavstängningen är en ensidig upptrappning från rysk sida.
Som DI rapporterade igår morse gick världsmarknadspriset upp 31% på det ryska beskedet. Roger Köppel avslutar ”Om man ska skjuta någon annan i knät gör man vanligtvis inte göra det genom att först låta kulan gå genom sitt eget huvud.”
