onsdag, 7 december

S återinför värnskatten – kallar den beredskapsskatt

Sossarna vill införa en ny skatt för att finansiera återuppbyggnaden av försvaret, uppger TT. De planerar att göra exakt som med den totalt misslyckade värnskatten, men döpa om den till beredskapsskatt i hopp om att det ska fungera bättre då.

Som bekant har både borgerliga och socialistiska regeringar bidragit till den katastrofala nedrustningen av Sveriges försvar som skett sedan 1980-talet. Nu säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) att man måste beskatta svenskarna hårdare för att kunna bygga upp det skrotade försvaret igen.

”Hur en sådan skatt skulle kunna utformas är inte klart, men försvarsministern framhåller att det är ’många, många miljarder’ som ska in för att bygga ut försvarsförmågan under dessa oroliga tider”, skriver TT.

– De som har de mest välbeställda förhållandena ska vara med och bidra. Det är en fråga om rättvisa, säger Hultqvist och upprepar sedan en gång till att det är ”de mest välbeställda” som skatten ska rikta sig mot.

Värnskatten återinförs

Uppenbarligen handlar det om att återinföra värnskatten som sossarna införde 1995 och avskaffade 2020. Trots sitt namn hade den ingenting med försvaret att göra. Skatten skulle vara ”tillfällig” och avskaffas 1998.

Värnskatten förlängdes istället och blev kvar till 2020. Detta trots att Långtidsutredningen redan 2011 konstaterat att den inte egentligen ökade skatteintäkterna, om man får tro Ekonomifakta.

Värnskatten beskattade inte de superrika, som får sin inkomst via andra kanaler än beskattad inkomst, utan de som nådde upp till en taxerad inkomst på 733 000 kronor per år eller mer. Det gjorde 350 000 svenskar år 2020, enligt SCB.

M: Spara in på familjer och infrastruktur istället

Att regeringen ens för en beredskapsskatt på tal har kritiserats av Moderaterna. Elisabeth Svantesson, partiets ekonomiskpolitiska talesperson:

– Svenska folket är ett av världens mest beskattade folk. Att staten inte kan finansiera och prioritera de mest viktiga uppgifterna utan att höja skatten ytterligare, det tycker jag är befängt.

– Det är bara lata regeringar som måste höja skatten, för att man inte förmår att prioritera, tillägger Svantesson.

I nästa andetag föreslår Svantesson att man ska prioritera bort sossarnas planer på en familjevecka och höghastighetståg. Hon vill däremot inte prioritera bort utlandsbiståndet utan bara minska det ”något”, och på något magiskt sätt se till att ”fler invandrade personer kommer i arbete” – något även Moderaterna misslyckats kapitalt med när de haft makten.

Svantesson uppger även att bidragsbrotten kostar Sverige 20 miljarder kronor om året och menar att det vore önskvärt att halvera den summan till bara 10 miljarder.

Hultqvist står fast vid sin linje: Svenskar som tjänar hyfsat mycket pengar ska betala för upprustningen av försvaret som sossarna förstörde, trots att det i praktiken bara kommer att leda till att fler höginkomsttagare flyttar utomlands och den extra skatten går ungefär plus/minus noll, ifall det långdragna fiaskot med värnskatten är till någon ledning.

Två procent av BNP

Samtliga riksdagspartier har ställt sig bakom uppbyggnaden av försvaret till en budgetnivå på två procent av BNP – vilket är den nivå Nato kräver av sina medlemmar.

Kritiker menar att om vi har råd att lägga två procent av BNP på försvaret så hade vi också haft råd med ett oberoende och starkt svenskt försvar, utan Nato. De pekar också på att om Sveriges regeringar sedan 1990-talet inte hade praktiskt taget skrotat det svenska försvaret, hade vi redan börjat från en betydligt högre nivå och snabbt kunnat matcha omvärldens hot.

Upprustningen

Att det svenska försvaret behöver rustas upp är det få som bestrider. Hultqvist presenterar i breda termer vad han anser behövs. Enligt TT:

Gotland är ett strategiskt mål i en krissituation och behöver stärkas ytterligare, vilket skulle kunna ske i form av ett utökat luftvärn och fler krigsplacerade, säger han.

Även övre Norrland behöver mer resurser och Nordkalotten kan stärkas genom ett avtal med Finland och Norge, till exempel med särskilda gränsjägarförband. Västkusten från Oslo till Helsingör och inloppet till Östersjön är andra strategiskt viktiga delar där samarbete och förmåga behöver öka.

Armén kan också stärkas och fristående förband behöver kunna samordnas i en divisionsförmåga. En division består av uppemot 10 000 man.

Enligt plan ska man också gå från fyra svenska ubåtar till fem.

Jag anser det som väsentligt hur vi kan förstärka svenskt ubåtsvapen ytterligare, säger Peter Hultqvist.

Även amfibieförband och stridsflyget kan utvecklas bortom 2030.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar