Så blev USA världens fetaste och sjukaste land – del 1

Allting är större i Amerika, inte minst midjemåttet hos merparten av de 330 miljoner människor som bebor landet. Men hur kommer det sig att det land som så sent som tidigt 1970-tal var världsledande inom många områden och bestod av slanka, friska människor kunnat bli världens fetaste och sjukaste nation på blott ett halvsekel?

Allting är större i Amerika och då menar jag inte enbart bilarna, vägarna, maträtterna, hotellrummen och förpackningarna utan även amerikanerna själva, eller som den träffsäkre ståuppkomikern George Carlin uttryckte det: ”För att allting i detta land är i kungstorlek. Kungstorlek, extra stort (XL) och superjumbo. Särskilt de förbannade människorna.”

Om vi bortser lite från den amerikanska utrikespolitiken och den inhemska politiska korruptionen en stund så har jag inget emot de flesta vanliga amerikaner, då jag både känner och dessutom är god vän med många. Jag bodde i landet i nästan sex års tid.

Den svensk eller europé som besöker Amerika för första gången kommer nog direkt slås av hur stort allting är och hur liten man känner sig vart man än går. Bilarna och vägarna är jättebreda och stora. Likaså hotellrummen, portionerna, förpackningarna, dricksglasen, butikerna och inte minst människorna man ser. Vart man än går ser man personer som väger en bra bit över tresiffrigt och som knappt kan ta sig fram för egen maskin, det vill säga till fots.

Visst finns det feta och kraftigt överviktiga personer i Sverige och Europa också men inte i den enorma omfattningen (se statistiken) som det gör i USA. Särskilt inte bland barn och unga människor och i synnerhet inte med den där oproportionerliga fettsammansättningen. En svensk med så kallad ölmage må ha en del fett kring buken, höfterna och låren men inte över precis hela kroppen och särskilt inte av den dallrande sorten man ser hos feta amerikaner.

Men hur har denna utveckling varit möjlig på bara några årtionden? Går den överhuvudtaget att stävja och finns det risk att epidemin sprids över Atlanten och till sist går lika långt i Sverige och övriga Europa?

Så har det gått till

Att USA på endast ett halvsekel har blivit världens fetaste och sjukaste land1 har dock sina naturliga och onaturliga orsaker där jag har tänkt gå igenom några av dem i denna artikelserie. Likt många andra omfattande samhällsproblem som i västvärlden eskalerat över tid, har den amerikanska fetma- och överviktsepidemin inte blivit möjlig över en natt. Den har dessutom flertalet samverkande faktorer som sammantaget gett upphov till dagens sorgliga och akuta läge.

I denna första del lägger jag fokus på att beskriva grundorsakerna, det vill säga de som man kan se med blotta ögat och ganska snabbt blir uppenbara för de utlänningar som vistas i landet. Här skulle det egentligen räcka men för att förstå hur grundorsakerna kunnat bli verklighet på rekordkort tid behöver man gå in lite mer på djupet. Det är därför jag i del två kommer att beskriva några av de politiska beslut och den hänsynslösa lobbyism, från framförallt storskaliga livsmedels- och läkemedelstillverkare, som gjort det fullt möjligt att kränga hälsofarlig skräpmat i vartenda gathörn, utan särskilt stor konkurrens eller fungerande regelverk som begränsar försäljningen.

Flertalet amerikanska matvaror får för övrigt inte säljas lagligt på marknader i övriga världen på grund av betydligt strängare regleringar kring genmodifierade ingredienser (GMO), hormonbehandlat kött och dussintals (för att inte säga hundratals) livsmedelstillsatser och kemikalier.

Dålig mat och stillasittande är bara två av faktorerna som gör folk feta. Foto: Envato

Det finns såklart lösningar. Om man vill..

I den tredje och sista delen går jag dock in lite mer på de lösningar och åtgärder som amerikanerna ganska omgående skulle kunna vidta för att på sikt kunna vända den destruktiva utvecklingen, och åter gå mot att bli en friskare och sundare nation. Då avser jag framförallt de olika politiska beslut, regleringar och initiativ som skulle behöva fattas och komma till skott för att skapa bättre tillgång till lokalproducerad näringsrik mat. Bort från den industritillverkade och giftiga skräpmat som idag dominerar butikshyllorna i de allra flesta livsmedelsbutiker.

Vad har den amerikanska fetmaepidemin att göra med oss svenskar och européer undrar ni säkert? Varför bör vi överhuvudtaget bekymra oss om vad som händer där borta?

Helt enkelt för att mycket av det som gror och börjar i USA förr eller senare kommer hit till Sverige och Norden, både på gott och ont. Vi har redan idag en rad amerikanska snabbmatskedjor och varumärken som säljer sina produkter över hela landet. Något som snabbt kan bli problematiskt ifall man lättar på de regleringar som idag förhindrar försäljningen av många amerikanska livsmedel. Likaså ifall EU skulle lätta på sina regleringar kring genmodifierade grödor (GMO) och ifrågasatta livsmedelstillsatser.

För att vi här inte ska gå samma destruktiva öde till mötes som USA, behöver vi därför ha ett öga på vad som har hänt där borta sedan efterkrigstiden för att se till att detsamma inte sker här. Jag ger därför några förslag på vad som kan göras för att gynna mindre jordbruk och livsmedelsproducenter så att inte några få storskaliga aktörer får alltför stor makt och inflytande.

Grundproblemen – Häxblandningen som skapat situationen

Det finns inget annat land i världen där den metabola pandemin fått sådana proportioner som i just USA. Men tvärtemot vad många tror är det ingen slump att det har blivit så. Följande faktorer har alla lagt grunden till och samverkat för att skapa dagens situation. Det är dessa som man vanligtvis själv lägger märke till under de första timmar och dygn som man vistas i landet.

1. Billig och lättillgänglig skräpmat
Att skräpmat är förhållandevis billigt i USA kan nog de flesta som varit där intyga. Fram till det senaste årets höga inflation räckte en tiodollarssedel där ganska långt på de flesta snabbmatskedjor. Ofta lockar de dessutom med generösa rabatter och erbjudanden där du kan få en plus-size-meny för bara någon extra dollar eller två. Dessutom är det väldigt lättillgängligt och praktiskt då det finns gott om drive-in-restauranger i de flesta städer och samhällen där du inte ens behöver lämna bilen för att hämta maten. Du kan få allt serverat i luckan och därefter behöver du inte ens lämna bilen för att äta (skräp)maten du nyss köpt.

Likadant är det i livsmedelsbutikerna och stormarknaderna där det är väldigt billigt att köpa ultraprocessad industrimat jämfört med råvaror av hyfsad kvalité. Visst kommer det alltid att vara dyrare med riktig mat än skräpmat (då tillverkningskostnaderna är betydligt högre) men i USA är skillnaden verkligen påtaglig. Mycket på grund av de stora jordbrukssubventioner som ges till framförallt storskaliga spannmålsodlingar, och som ni säkert vet tillverkas den mesta skräpmat av just billigt spannmål (korvbröd, pommes frites, kakor, frityroljor, läskedrycker, med mera).

2. Dyr och svårtillgänglig riktig mat
Lika lätt som det är att få tag på billig, näringsfattig skräpmat i USA kan det vara svårt för en stor del av befolkningen att få tag på riktig mat i närområdet, till ett överkomligt pris. Särskilt för den fattigaste delen av befolkningen som oftast varken har bil eller någon större välsorterad livsmedelsbutik i närheten. De bor i så kallade matöknar där de får förlita sig på de få, och ofta ultraprocessade, varor som finns tillgängliga i den lokala kvartersbutiken.

Även här står medelklassen ofta för ett dilemma när de åker och storhandlar. De vill ju få pengarna att räcka så långt som möjligt och då köper de ogärna ett paket ekologiska ägg och ett kg köttfärs för nästan 30 dollar när de för samma summa kan få några limpor färdigskivat bröd, några paket flingor och en 3,8-liters dunk med mjölk. Det ligger något i påståendet att det i Amerika idag bara är i princip de välbärgade som har råd att köpa näringsriktig och välsmakande mat.

Maten har där blivit minst lika mycket av en klassmarkör och ett privilegium som fina, raka tänder, utlandsresor och tillgång till bra sjukvård.

3. Isoglukosen i de flesta livsmedel
Isoglukos eller så kallad fruktos-glukossirap, det som på engelska kallas för HFCS22 är i USA något som livsmedelsindustrin har tillsatt i princip alla sina produkter. Detta började de göra på 1970-talet som en konsekvens av de enorma jordbrukssubventioner, till framförallt majsbönderna, som hade skapat enorma överskott av majs som annars hade slängts eller bränts upp. Bättre var då att låta det få ett användningsområde någonstans, som utfyllnad i en mängd matvaror tillexempel. Men varför just isoglukos?

Det fanns många skäl till det, men framförallt var det billigare än vanligt socker, fungerade som en smakförstärkare (smakar sötare än liknande sockerarter), ökade hållbarheten och kunde tillsättas i det mesta utan att produktens smak ändrades påtagligt. Det har onekligen lett till att människor ovetande fått i sig mer socker än de behöver från ultraprocessade livsmedel, då industrin har smusslat in det i det mesta. Större andel socker i maten leder till blodsockersvängningar, problem med insulinkänsligheten och de hormoner som signalerar mättnad och hunger.

Man äter med lätthet mer än man behöver och på grund av det något högre fruktosinnehållet i isoglukosen kan lite mer av sockret lagras i levern än hos vanligt bordssocker (sackaros). Därmed ökar även risken för att utveckla så kallad fettlever och få förhöjda blodfetter (triglycerider) betydligt.

4. GMO och otillåtna livsmedelstillsatser
De genmodifierade grödor (GMOs) som både har tillåtits och använts i flertalet amerikanska livsmedel, har också (mest sannolikt) bidragit till landets eskalerande metabola pandemi. Dels har Franken-grödornas minskade näringsinnehåll lett till att större konsumtion av den behöver äga rum för att få i sig samma näringsinnehåll som från den konventionella grödan. Då grödorna är helt främmande för kroppen kan autoimmuna reaktioner triggas igång vilket leder till att kroppen attackeras av det egna immunförsvaret.

Sedan finns ytterligare ett problem i att de genmodifierade grödorna inte bryts ned av kroppen på samma sätt som de konventionella, vilket kan leda till besvärliga matsmältningsproblem. Då många av de konventionella, ickemodifierade grödorna är kraftigt besprutade med bekämpningsmedel som innehåller genmodifierade glyfosater är det inte säkert att man undkommer GMOs genom att köpa produkter som på pappret ska vara konventionella.

Som om detta inte vore illa nog tillåts även ett dussintals skadliga och starkt ifrågasatta livsmedelstillsatser i många matvaror. Tillsatser som varit förbjudna i Europa och resten av världen sedan länge, men som livsmedelslobbyisterna i USA sett till att låta myndigheterna godkänna, trots högljudd kritik och farhågor om folkhälsan.

5. Portionsstorlekarna
Alla som har varit på en typisk amerikansk restaurang i Amerika vet att portionerna som serveras där oftast är betydligt större än de vi får på hemmaplan. Detta är ingen myt eller skröna utan är faktiskt verklighet, vilket grabbarna bakom denna undersökning snabbt blir varse när de jämför en typisk brittisk portion med en amerikansk.

Det leder givetvis till att man ganska omedvetet äter mer än man behöver. Lägg därtill att den amerikanska maten sannolikt är betydligt ohälsosammare och innehåller fler tillsatser än sina utländska motsvarigheter, vilket skapar en sämre fungerande ämnesomsättning. Kanske är de större portionsstorlekarna där en anledning till den stora dricks (och moms) som de alltid lägger till på restaurangnotan?

6. En utpräglad lathetskultur
Har man varit i USA upptäcker man ganska snart att hela samhället är uppbyggt för att folk ska behöva göra så få handtag i vardagen som möjligt. Det finns drive-in restauranger nästan överallt, likaså bankomater och apotek, så att man inte behöver lämna bilen för att äta eller uträtta vissa ärenden. Utöver det är hela samhället som uppbyggt för att man ska kunna ta bilen nästan överallt och behöva gå så lite som möjligt. Dessutom finns det en hel del prylar utanför köpcentrumen och många andra platser (som permobiler för feta) som underlättar denna livsstil ytterligare.

Det är ett latmanssamhälle vars like världen aldrig skådat tidigare och dessvärre finns det idag mängder med aktivistgrupper som uppmuntrar till fetma och den passiva, självdestruktiva livsstil som göder den. Budskap som ”Hälsa oavsett storlek”, ”Det är vackert och åtråvärt att vara fet” och ”Våga trotsa smalhetsnormen” bidrar knappast till en mer aktiv och hälsomedveten allmänhet.
Vidrigt och motbjudande är det minsta man kan kalla det!

7. En aggressiv reklamkultur
Jag har nog aldrig besökt ett land som kommer ens i närheten av USA när det gäller närvaron av skräp- och snabbmatsreklam. Den finns bokstavligt talat överallt och går i princip inte att undgå eller värja sig från så länge du rör dig i någon form av bebyggelse. Oavsett hur bra självkontroll och självdisciplin man än har så påverkar alla dessa intryck oss undermedvetet, vare sig vi vill det eller ej.

När vi under loppet av en dag har matats hundra bilder på en saftig BigMac med gyllengula pommes frites så kan vi inte bara radera bort dessa bilder likt ett dataminne. Föreställ dig då vad dessa intryck kan göra med alla lättpåverkade barn och unga som dagligen överöses med bilder av bearbetad skräpmat. De kommer givetvis att vilja ha den maten inom kort och när de har fått det så är steget till att bygga upp en regelbunden skräpmatskonsumtion inte långt borta.

Snabbmatskedjornas PR-byråer är mycket väl insatta i mänsklig psykologi och genom att konstant kabla ut bilder på välsmakande skräpmat ska suget hos kunderna alltid finnas där. Ju tidigare i livet som potentiella konsumenter vaggas in i konsumtionsmönstret, desto bättre för snabbmatskedjorna.

8. För mycket stillasittande
Detta är egentligen ganska självklart men rör man på sig för lite och äter alldeles för mycket energität och näringsfattig skräpmat, så kommer man förr eller senare att lägga på sig extrakilon. Det hela blir inte bättre av dålig (skräp)mat som gör att man inte heller orkar träna särskilt länge eller intensivt innan energin tar slut. Ej heller ifall man använder sig av bilen överallt för att ta sig fram och har en stillasittande fritid.

Just avsaknaden av motion och framförallt vardagsmotion är en starkt bidragande orsak till varför amerikanerna blivit så feta. Ifall man har ett stillasittande jobb, inte rör sig på fritiden eller har några andra intressen/aktiviteter som kräver lite fysisk ansträngning, så kommer man aldrig att komma i någon form.

9. Storskaliga livsmedelstillverkares makt och aggressiva lobbyism
När ett fåtal storskaliga livsmedelsproducenter (BigFood) köper upp de mindre, återstår till sist bara ett fåtal stora konglomerat som kontrollerar hela livsmedelsmarknaden, vilket i princip är fallet i USA. Maten som de säljer består dessutom mestadels av ultraprocessad skräpmat där konsumenten till sist inte har mycket att välja mellan. Det skrala utbud av ekologisk mat som finns att köpa kostar oftast skjortan och är knappt att tänka på för medelamerikanen.

Det här kommer jag för övrigt att beröra mer i nästa del av artikelserien men för den som tror att mångfalden av livsmedelstillverkare i USA är stor och konkurrensen likaså, ber jag att begrunda följande bild:

Bild: https://www.usmessageboard.com/attachments/big-food-conglomerates-jpg.496655/


10. BigPharmas makt och inflytande
En död kund eller botad kund är en förlorad kund” brukar det heta inom den storskaliga läkemedelsindustrin. Det finns därmed ett intresse hos dessa megabolag att folk är sjuka men inte så sjuka att de trillar av pinn inom kort.  Genom att sitta i samma båt som storskaliga livsmedelstillverkare skapas en perfekt symbios som maximerar vinsterna, och i längden garanterar det politiska inflytandet, på bekostnad av folkhälsan.

Dessa bolag har en otroligt stor makt och inflytande som många av oss här i Sverige och Europa inte riktigt greppar. Ett inflytande som de oftast köper sig till i politiken genom de stora vinsterna som genereras av diverse svindyra (och oftast helt onödiga) preparat. Att vara beroende av petroleumbaserade läkemedel har dessutom en stor inverkan på den hormonella och metabola hälsan vilket ytterligare bidrar till viktuppgången.

Mer om detta i uppföljaren till denna artikel





  1. Undantaget flera önationer i Stilla havet []
  2. High Fructose Corn Syrup []

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

00:20:13

FILM: Extremträning i över 90 dagar

Största slöseriet av din lediga tid

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några varor i din varukorg ännu.

Bläddra bland produkter