Så hotar riksdagen yttrandefriheten – avgörande omröstning på onsdag

På onsdag den 16 november kommer riksdagen att rösta igenom en förändring i Sveriges grundlag som kommer att det göra straffbart för visselblåsare att avslöja korruption och maktmissbruk. Lagändringen har kritiserats från alla möjliga håll inom media och politiken.

Grundlagsändringen handlar om att hemlighålla uppgifter för svenska medier och medborgare om Sveriges internationella samarbeten med till exempel Nato, EU och säkerligen även till de odemokratiska organisationerna World Economic Forum och Bilderberggruppen.

Detta innebär att det kommer att bli straffbart att avslöja information om de eventuella oegentligheter som Sverige är inblandade i, tillsammans med andra länder och organisationer. Inte heller kommer visselblåsare att kunna lämna hemliga uppgifter till nyhetsmedierna utan att riskera rejäla straff.

Experter menar att denna grundlagsändring är en direkt attack mot press- och yttrandefriheten. Många anser att målet i första hand är att avskräcka visselblåsare och journalister från att avslöja korruptionen och maktmissbruket som Sverige är inblandade i geopolitiskt, samtidigt som man snabbt vill kunna plocka bort de personer som vågar uttala sig ändå.

Experterna menar också att det är Sveriges Natoansökan som legat bakom att både högern och vänstern nu kommer att rösta igenom lagändringen, då både Socialdemokraterna och Moderaterna vill se Sverige gå med i krigsalliansen.

Media och politikerna samlar sig bakom kritiken mot lagändringen

Kritiken har inte låtit vänta på sig och den har uppstått från alla möjliga håll. I en debattartikel i Dagens Nyheter tar Cilla Benkö, VD för Sveriges Radio, och Robert Aschberg upp flera bra exempel på problematiken som uppstår med lagändringen. Till exempel hade FN-Diplomaten Anders Kompass med största sannolikhet åtalats och fängslats för sitt avslöjande 2015 om hur FN-soldater begått övergrepp på barn i Centralafrikanska republiken.

Dagens Nyheter har också intervjuat tryckfrihetsexperten Nils Funke som beskriver lagändringen som ett långtgående ingrepp i yttrandefriheten, och som han hoppas röstas ner på onsdag.

Förre miljöpartiledaren: ”Lagstiftning som hör hemma i auktoritära länder”

Miljöpartiets före detta språkrör Birger Schlaug skriver bland annat på sin Facebook att:

”Som medlem i Nato kommer svenska grävande journalister inte att våga granska någonting som kan störa samarbetet med något Natoland. Så läggs munkavle på. Men var det inte demokratin vi skulle värna? Är det inte just sådan här lagstiftning som hör hemma i auktoritära länder?”

Schlaug skriver också att det borde ligga i gröna politikers DNA att motsätta sig det beslut som nu ska fattas.

Allt avgörs på onsdag

För att kunna genomföra en grundlagsändring krävs det att riksdagen fattar två likadana beslut med ett val emellan. Den första omröstningen hölls i april i år, där alla utom Vänsterpartiet och Liberalerna röstade för grundlagsändringen. Konstitutionsutskottet (KU) säger ja till grundlagsändringarna för press- och yttrandefriheten, vilket innebär att allt som krävs är att majoriteten röstar ja på onsdag så är lagen redo att träda i kraft den 1 januari 2023.

Inget parti hittills har velat uttalat sig i media om onsdagens omröstning.