De senaste årens kriser har visat hur dålig den svenska krisberedskapen varit. Nu hämtar man inspiration för en framgångsrik modell att hålla krislager av spannmål.
Ingrid Petersson, svenska statens utredare för livsmedelsberedskap, har nyligen besökt Finland för att lära sig av deras modell för att hålla sig med krislager av spannmål, rapporterar Sveriges Radio Ekot.
Under Kalla kriget (1945-1990) hade Sverige överlag en god krisberedskap, som alltmer nedmonterades efter Sovjetunionens fall 1991. Under pandemin och efter krigsutbrottet i Ukraina har det blivit alltför tydligt att nedmonteringen var ett allvarligt misstag.
Därför har de svenska myndigheterna planer på att återuppbygga krislagren. I Finland är tanken att det ska finnas spannmål (sädesslag som används till livsmedel) för 8,5 månad.
Konserver och frystorkat är inte det viktigaste
Peterssons bedömning är att Finland fokuserar på så kallade insatsvaror, vilket innebär varor som kan användas för att producera andra varor. Det kan till exempel vara vete som används för att göra mjöl och liknande. Detta prioriteras framför frystorkad mat och konserver.
Vad gäller köttet så är det bättre att boskap hålls levande och slaktas allteftersom behovet uppstår, istället för att bygga ett stort lager av köttkonserver.
Nu ska Petersson presentera en modell som ska säkerställa att Sverige har ett krislager för tre månader. I Finland är det privata företag som ansvarar för lagringen av spannmål. Möjligheten att få igenom ett liknande system i Sverige ska undersökas.
