Så ofta går SD emot regeringen

Många har varit oroliga för att Sverigedemokraterna (SD) helt skulle absorberas av maktapparaten och tappa den särart som för många är partiets existensberättigande. Men tittar man närmare hur partiet röstar i riksdagen, verkar partiet hålla fast vid sin självständighet i flera fall.

Tolkningen av omröstningar i riksdagen är lite av en vetenskap i sig, och inte heller ens en exakt vetenskap. Det är många veckors arbete att klara ut och sortera hur röstningar har fallit ut över ett helt riksdagsår och hur utfallen ska tolkas ideologiskt. Många omröstningar är även fria från ideologi. Det behöver beslutas om någonting för att statsförvaltningen ska fungera, det finns bara ett förslag och alla röstar på det.

I andra fall är det EU-beslut som ska genomföras utan att Sverige eller riksdagen har något att säga till om. Dessutom tar ett antal politiska beslut form redan före omröstningen och fångas inte i en enkel sifferexercis om denna.

Till exempel stod regeringen inför ett nederlag i en jordbrukspolitisk omröstning, då SD fann förslaget otillräckligt, varefter förslaget arbetades om för att få SD:s stöd. Det hade blivit ett bokfört voteringsnederlag för regeringen annars och den sortens händelser gör också att det saknas tillräckligt bedömningsunderlag i ren voteringsstatistik.

Går emot regeringen i en tredjedel av fallen

Den forskningsapparat som skulle behövas för ett mer exakt besked om SD, regeringen, voteringar och ideologi är som sagt inte riktigt tillgänglig för denna artikel. Men en genomgång presenteras av Dagens Nyheter (DN). Där visas det att SD, trots Tidöavtalet och en del frågor utanför avtalet, går emot regeringen i ungefär en omröstning av tre.

Jimmie Åkesson i riksdagens talarstol. Foto: Wikipedia/ Frankie Fouganthin
Jimmie Åkesson i riksdagens talarstol. Foto: Wikipedia/ Frankie Fouganthin

Företaget Datastory, specialiserat på webb och på statistik för stora datamängder, har bland annat kommit fram till att regeringen och SD är minst eniga i trafikutskottet och mest eniga i försvarsutskottet under voteringar. I alla utskott utom just trafikutskottet är enigheten större än femtio procent och snittet är som sagt en enighet i voteringar som omfattar två tredjedelar av alla.

En positiv tolkning som politiska bedömare gör av denna statistik är att SD har fått igenom stora delar av sin politik genom Tidöavtalet och att den politiken är under genomförande. SD har trots det ändå inte blivit så inbäddade i maktapparaten att partiet bara följer regeringen utan egna överväganden. Många tycker att SD har tagit ett steg tillbaka ideologiskt, eller att det går för långsamt med samhällsförändringarna som behövs. Men statistiken visar ändå att det finns stöd även för en motsatt syn i frågan.

Samarbeten i historien

Svensk parlamentarisk historia har präglats av Socialdemokraternas långa maktinnehav. Partiet har ofta samarbetat mer eller mindre organiserat med Centerpartiet. En första början var den så kallade ”kohandeln” 1933 där Centerpartiet (då under namnet Bondeförbundet) stödde en S-regerings ekonomiska krispaket. På 1950-talet satt Centern rentav i ett par socialdemokratiska koalitionsregeringar – ett arrangemang som Socialdemokraterna normalt annars undviker.

1995-1998 samarbetade Socialdemokraterna och Centern parlamentariskt utan fasta former men med stor hänsyn till Centerns politiska intressen, främst genom partiledarnas goda personkemi. 1998-2006 samarbetade däremot Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet informellt – ett arrangemang där Socialdemokraterna nästan alltid drog det längsta strået inte minst genom sin makt över budget och budgetprocess.

Lars Tobisson. Foto: Wikipedia/ Bokförlaget Atlantis
Lars Tobisson. Foto: Wikipedia/ Bokförlaget Atlantis

Efter den borgerliga regeringen 2006-2014 och dess efterföljande valförlust ställde Miljöpartiet ett ultimatum och fick statsrådsposter i den regering som satt till 2022, där Miljöpartiet visserligen föll ifrån i och med regeringskrisen 2021.

Borgerliga regeringar har egentligen aldrig haft något organiserat, öppet samarbete med något parti utanför sin egna regeringskrets. Moderattoppen Lars Tobisson har långt i efterhand gått ut med sanningen om det täta, men hemliga, samarbetet mellan Bildt-regeringen och partiet Ny Demokrati 1991-1994.

Arrangemanget hösten 2022 med Tidöavtalet mellan Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna i regeringen och SD utanför, är därför något alldeles nytt i svensk politik och det kan vara för tidigt att utvärdera saken. Dock står två saker klara: SD har stått på sig i avtalet och fått med mycket av sin politik i det, och SD har inte heller senare behövt betala för sin delaktighet med att ha behövt vara väldigt följsamma mot regeringen i omröstningar.

KATEGORIER

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

1 KOMMENTAR

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några varor i din varukorg ännu.

Bläddra bland produkter