Den svenska lönebildningsmodellen med måttliga, centralt överenskomna löneökningar verkar bestå även i dagens turbulenta ekonomiska situation. Löneökningarna är ändå något högre än förväntat och kommer troligen att påverka Riksbankens syn på lämplig räntebana – resultatet bör bli något högre räntor under något längre tid, allt annat lika.
Avtalet
Avtalsrörelsen var upplagd så att de internationellt konkurrensutsatta industriföretagens avtal satte standarden för löneavtalen. Detta innebar att man nivån för löneökningar som övriga avtalsslutande fackförbund och industriförbund förväntades hålla sig under.
Avtalet som är aktuellt nu, tecknas mellan fem fackförbund (GS Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch, Industrifacket Metall, Livsmedelsarbetareförbundet, Sveriges Ingenjörer och Unionen) och bland annat Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, Livsmedelsföretagen, Svemin (”gruvarbetsgivarna”) samt Trä- och möbelföretagen.
Avtalet slöts på en löneökning om 7,4 procent över två år, specifikt 4,1 procent första året och 3,3 procent andra året. Allt enligt ett pressmeddelande från Facken inom industrin och SVT. Årstakten blir med detta 3,7 procent.
Historiskt sammanhang
Löneökningarna avviker på uppsidan i jämförelse med motsvarande löneförhandlingar och deras resultat, i alla fall jämfört med statistik från Medlingsinstitutet*, men inte på något anmärkningsvärt sätt.
* Medlingsinstitutet är en statlig myndighet som bevakar bland annat arbetsmarknads- och lönebildningsfrågor, och medlar i svåra och konfliktfyllda löneförhandlingar
Konsekvenser för riksbank och ränta
Löneavtalet har trots allt träffats på den historiskt högsta nivån för Industriavtalets del. Fredrik N G Andersson, nationalekonom på Lunds Universitet, säger till SVT att löneavtalet kan driva inflationen något. Detta trots att det ger reallönesänkningar på dagens inflationsnivå, som ligger på 9,4 procent enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) mått KPIF (rensat för ränteeffekter), enligt SVT.
Det bör skapa eftertanke hos Riksbanken och påverka räntenivån uppåt över den kommande räntebanan, även om en stor del av svensk inflation påverkas av utländska faktorer.
