Sverige har alltid varit ett framstående innovationsland. Nu vill utbildningsministern förbereda svenska skolelever för den innovationstunga biotekniksektorn genom naturkunskap även på gymnasiets tekniklinjer.
Svenska innovationer och uppfinningar går som en röd tråd genom den moderna ekonomins utveckling under 1900-talet. Listan över svenskarnas bidrag till den tekniska utvecklingen är för lång för att räkna upp till sitt slut: trefas växelström, skiftnyckeln, pacemakern för hjärtsjuka, lättbetong, kullager, digitala telefonväxlar och mycket annat.
Många innovationer lade grunden till företag som växte sig stora och finns kvar än idag. Fortfarande ligger Sverige i topp i förhållande till folkmängden.
Kunskapen stannar inte på universiteten och högskolorna – för näst efter Silicon Valley, USA, har Sverige flest ”enhörningar” i världen per capita. ”Enhörning” syftar på uppstartsföretag som gått från 0 till en miljard dollar i omsättning. Det handlar nästan bara om teknikbaserade företag.
En förklaring kan vara att nyutexaminerade svenska tekniker ofta inte får några jobb på globaliserade ”svenska” storföretag och får se sig om efter andra möjligheter, till exempel att bygga teknikföretag själva.
Ny skolinriktning
Mats Persson, utbildningsminister i den nya regeringen, uttalar sig nu i Ny Teknik att han vill bredda de tekniska utbildningarna med naturkunskap för att förbereda elever för studier i bioteknik och därmed kanske en karriär i Sveriges bioteknik- och medtech-branscher.
Dessa branscher var en gång lite av en stöttepelare för svensk industri – såsom Astra och Elekta, med den så kallade ”strålkniven” för framgångsrika operationer av bland annat tumörer, är bara några exempel – men har fallit tillbaka i samband med en del företagsledningars val att globalisera verksamheterna och flytta huvudkontor och väsentliga delar av företagen utomlands.
Där finns utan tvekan plats för duktiga svenska ungdomar, som omskapar gamla, lite föråldrade, globaliserade branscher till svenska framgångsbranscher.
