Sanningssägare och visselblåsare ska kallas ”utlandsspioner”

För att en ändring i grundlagen ska kunna ske måste riksdagen fatta beslut i frågan minst två gånger med ett riksdagsval emellan besluten. Detta är vad riksdagen ska göra den 16 november i frågan om så kallat ”Utlandsspioneri”. Det handlar om ett långtgående ingrepp i yttrandefriheten.

Sverige har världens äldsta yttrandefrihetsgrundlag, med rötter i 1809 års grundlag. Av central betydelse har varit meddelarskyddet eller meddelarfriheten, som innebär att vem som helst får lämna uppgifter till publicering.

Sverige är numera efter EU-inträdet allt mer insnärjt i internationella samarbeten med parter som inte delar Sveriges syn på öppenhet och fri debatt. För att skydda dessa utländska motparter och samarbetet med dem – inte debatten – lägger regeringen nu med bistånd av socialdemokrater och sverigedemokrater fram ett lagförslag, som får konsekvenser för grundlagen, med den dramatiska titeln ”Utlandsspioneri”. Ett beslut är redan taget och det andra beslutet som ändrar grundlagen är nu på gång. Lagförslaget heter Prop. 2021/22:55 Utlandsspioneri.

Två personer med tyngd i debatten efter många års medverkan i den lägger upp saken på ett juridiskt/journalistiskt plan.

Sekretessregler

Det har länge funnits regler om sekretess som bryter meddelarskyddet, till exempel i fall när det gäller att skydda enskildas personliga förhållanden, medicinska eller andra. Det har även funnits sekretessregler som handlar om förbindelse med främmande makt, utrikessekretess.

Lättast är det att återge lagrummet som sådant:

Offentlighets- och sekretesslagen, 8 kap, 1 § Sekretess gäller för uppgift som rör Sveriges förbindelser med en annan stat eller i övrigt rör annan stat, mellanfolklig organisation, myndighet, medborgare eller juridisk person i annan stat eller statslös, om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgiften röjs.

Detta är alltså sekretess som också står över offentlighetsprincipen om att alla offentliga handlingar i princip ska vara tillgängliga för allmänheten.

200 års rätt till yttrandefrihet hänger löst

Men regeringens förslag går längre. Redan det som har ”potential” att skapa svårigheter i Sveriges förbindelser med främmande makt ska skyddas med sekretess, och det enligt det främmande landets tolkning och syn på saken, om den synen är striktare. Meddelarfriheten är i praktiken försvunnen i dessa utrikes ärenden, inte minst genom att ordet ”potential” är öppet för tolkning.

Dessutom ska till och med publicering av sekretessbelagt material förbjudas och det är där som grundlagarna kommer in i bilden, mera bestämt Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen. Det är lätt att se att svenska politikers vilja att skydda och mörklägga för att hjälpa sina utländska kontakter står över mer än 200 år av svenskt skydd för rätten att få yttra sig fritt. Det står också klart att detta kommer att innebära att svenska politiker skulle kunna träffa avtal med utländska motparter utan att svenskar får veta vad avtalen innehåller och innebär.

KATEGORIER

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några varor i din varukorg ännu.

Bläddra bland produkter