De moderata politikerna i Sölvesborg förhandlade bort sig ur den lokala koalitionsregeringen i ett tafatt försök att slå vakt om politikernas personliga ekonomi. Detta kan få stora konsekvenser vid nästa kommunalval i den sydsvenska kommunen.
Det svenska politiska systemet har länge gått ut på att en mängd partier bildar samlingsregeringar och kommunala ”samstyren” vilket gör att inget parti behöver ta ansvar för vad den sammansatta partigruppen sedan ställer till med. Frihetsnytt har på ledarplats kritiserat Sverigedemokraternas strategi att kopierera andra partiers politik för att den vägen få vara med i dessa samstyren. Dels av sakpolitiska skäl men framförallt eftersom partiets strategi utesluter att man någonsin får de 51 procent av mandaten som behövs för att genomdriva den politik man lovat väljarna.
Framgångsrik SD-ledning i Sölvesborg
Nu har ödet velat att Sverigedemokraterna i Sölvesborg får den motsatta strategin i knät utan att vilja det. Stadens starka SD-kvinna, partiledaren Jimmie Åkessons före detta livskamrat Louise Erixon, gjorde sig efter förra riksdagsvalet till ledare för en koalition mellan sitt eget parti och de lokala moderaterna. Efter det sistlidna riksdagsvalet har dessa moderater tagit sig orådet att säga upp koalitionen för att istället samregera med socialdemokraterna – som erbjöd dem fler styrelseposter.
I Samnytts sammanställning av i förrgår bevisas med korrespondens att Erixon gjort seriösa försök att förnya samregerandet med de moderata kollegorna, utan att lyckas beveka dem att återvända till förhandlingsbordet.
Som framgår av korrespondensen i ärendet gör moderaterna i Sölvesborg skäl för talesättet Man kan lita på en moderat politiker lika mycket som på en rabiessmittad skallerorm. Genom ett aggressivt pokerspel om de välarvoderade styrelseposterna i kommunala bolag och nämnder gjorde de lokala moderaterna bort sig. De trodde Louise Erixon skulle ge efter för utpressning men blir nu tvungna att samregera med de lokala socialdemokraterna istället – till sina väljares raseri. Frihetsnytt rapporterade.

Två scenarier möjliga
Gissningsvis kommer den uppenbart labila moderata ledningspersonen i Sölvesborg, Kith Mårtensson, att avgå och flytta från Sölvesborg till Kalmar, Malmö eller Mogadishu, där befolkningssammansättningen bättre avspeglar den framtidsvision för vårt land som hennes parti arbetar för. När väl Mårtensson är ur vägen kommer ett nytt samstyre bildas och situtationen frysas där den står idag – med SD och M i en kommunal samlingsregering. Kith Mårtenssons spårlösa fösvinnande är det enda som kan rädda moderaterna i Sölvesborg från total utplåning i nästa kommunalval.
Alternativ två är betydligt intressantare. I scenario två framhärdar den arvodessugna kvinnan och hennes klumpiga förhandlingsteam enligt vad de tidigare har sagt och står upp för sin överenskommelse med socialdemokraterna.
Mot bakgrund av att SD och Louise Erixon redan vid valdagen hade 40% av stadens väljare bakom sig torde hon vid nästa kommunalval få väl över 50%. Hon har förmodligen redan idag har passerat 50-procentstrecket räknat i sympatisörer.
Partiledningarna gömmer sig
Lustigt nog kan man inte förvänta sig att den moderata partiledningen i Stockholm sätter tummen i ögat på sina lokala bröder och systrar – i vart fall inte så att det syns eller hörs. Moderaterna har ju själva uteslutit SD från regeringsposterna på riksplanet och det skulle ge märkliga signaler till moderater i andra kommuner ifall Kristersson tvingade Mårtensson att dela de lukrativa posterna med Erixon. Väljarpsykologiskt är det viktigt för sjuklövern att hindra SD-folk från att erhålla prestigefyllda samhällspositioner.
Scenario två är typiskt nog osannolikt på grund av Louise Erixons eget agerande. Istället för att med ett vänligt leende dra igen dörren och vrida om nyckeln välkomnar Erixon moderaterna tillbaks till samstyret med uttryck som att ”vår famn är öppen”. En öppen famn för dem som systematiskt förstör och säljer vårt fosterland är dessvärre även partiledningens hållning. Någon uppmuntran till en klokare strategi kan Louise Erixon inte förvänta sig därifrån.
Avgörandet har därmed lagts i Kith Mårtenssons mjuka händer. Förblir hon den politiska traditionen trogen och ser till att raka in maximalt antal styrelseuppdrag och höga arvoden åt sig och sina småmoderater?
Bedömare med en långsiktig syn på saken ser fördelar för Sverige om Mårtensson väljer att hålla stånd. Om Mårtensson mot förmodan står pall för trycket väntar en unik situation för SD efter nästa kommunalval: Sverigedemokraterna blir enväldigt lokalt regeringsparti oberoende av politiska skallerormar. Möjligen kan erfarenheterna från detta få positiva effekter centralt i partiet och leda till ett större självförtroende och en kursändring bort från att, som nu, kopiera det principlösa karriärnätverket Moderaterna.