Sveriges och Estlands Estoniautredning finner mycket större skador på skrovet än vad man tidigare trott
Den estniska transportsäkerhetsbyrån Ohutusjuurdluse Keskus, OJK, och Statens haverikommission, SHK genomförde en fotogrammetrisk studie av skrovet på den sjunkna passagerarfärjan MS Estonia mellan den 7-16 juni. OJK-chefen, kapten Rene Arikas, sa att deformationen på skrovet är mycket mer omfattande än vad besättningen fann förra året. Arikas berättar:
– Om preliminära studier förra året antydde att skadan på styrbords sida var fyra meter hög och 22 meter lång, har vi nu lärt oss att den mäter minst sex meter i höjd och löper 40 meter, längre till och med … Skrovet är deformerat där, med hål, sprickor, skrynklig och utvändig plätering av fartyget har pressats inåt. Eftersom skadan fortsätter under skrovet kan vi inte se hela dess utbredning, men den syns längs ca 40 meter.
Estlinks passagerarfärja MS Estonia sjönk på väg från Tallinn till Stockholm den 28 september 1994, med 852 personer av 989 ombord som miste livet i förlisningen. Sedan dess har det förekommit olika teorier kring orsaken till att fartyget sjönk och hur det kommer sig att man motsatt sig att bärga skeppet, varför en gravfrid utlystes över fartyget utan att någon ordentlig undersökning gjorts, samt en mängd andra obesvarade frågor.
Utredarna hittade skadorna nära toppen av Estonias sjätte däck, medan den här gången även deformation observerades på däck sju. Det finns till exempel skador på båtens däverts, det vill säga den anordning som lyfter och sänker livbåtarna. Skadan på styrbords aktersida rapporteras löpa längs hela akterdäcket från däck sex till däck sju och åtta. Det finns inga synbara skador på fören. Bogrampen ligger fortfarande på havsbotten i samma position, delvis vilande på skrovet.
Vraket ligger i Finlands ekonomiska zon och är landets ansvar. OJK och SHK rapporterar att representanter för den finska gränsbevakningen kom ombord under två dagar för att studera lagets arbete och den information som samlats in.
Den internationella besättningen på cirka 40 personer använde en fjärrstyrd undervattensfarkost, ROV, för att ta cirka 25 000 bilder av MS Estonias skrov. Fotogrammetri ger en mycket detaljerad 3D-bild av vraket och gör att objektens position, dimensioner och form kan mätas.
– Vi kan se både stora deformationer och skador bara några millimeter tvärs över mycket tydligt som vi tidigare inte kunde upptäcka med ekolod … Vi kommer att färdigställa vår 3D-fotogrammetriska modell inom två eller tre månader, och vi kommer att ha en bild av vraket med exakta färger, geometri och upplösning, berättar Arikas vidare.
Utredarna genomförde också marina undersökningar, såsom en hydroakustisk studie av havsbotten, och kommer att gå vidare till ferromagnetiska studier för att kartlägga platsen, massan och formen på metallföremål. Besättningen upptäckte också att oljeläckaget har blivit mer omfattande sedan förra året. ”Kameran visade små oljebubblor stiga upp till ytan.” Utredarna upptäckte också en ny läcka i skrovet.
