Skatten på bankers investeringssparkonton, ISK, har höjts med 140 procent jämfört med förra året och riskerar att stiga än mer till nästa år skriver Dagens Industri. Men politikerna kommer att ha en sedvanlig dragkamp om saken.
Beskattningen av denna sparfor är knuten till statslåneräntan, som idag ligger idag på 2 procent och gör att ”schablonintäkten” landar på 3 procent och innebär en skattesats på 0,9 procent.
Skattemässiga vinnare blir de som innehar gamla aktiedepåer då OMXSPI-index gått ner över 30 procent. Detta då en förlust på en vanlig aktiedepå är avdragsgilla till 70 procent.
Komplicerat beskattningssystem
Sin vana trogen ägnar riksdagspartierna med jämna mellanrum förutsättningarna för svenskarnas sparande. Skatten på den aktuella sparformen styrs av ett komplicerat regelverk som tar hänsyn till statslåneräntan och till något man kallar schablonintäkten eller skattebasen. Detta är en procentsats som socialdemokratiska regeringar gärna höjer och som deras borgerliga riksdagskollegor sedan sänker när dessa har erhållit stafettpinnen och fått regeringsmakten till låns. I dagsläget är tre av fyra borgerliga samarbetspartier överens om att schablonintäkten ska sänkas.
