Skatteverket varnar för fuskande invandrad arbetskraft

För att få uppehållstillstånd som ”arbetskraft” måste man numera tjäna minst 27 360 kr per månad. Utlänningar fuskar genom att skicka in falskt höga inkomstuppgifter menar Skatteverket. Genom att inte göra affärer med företag som anställer många arbetskraftsinvandrare kan du bidra till att de drivs ut ur landet.

Regelverket för arbetskraftsinvandrare från utanför EU/EES ser ut som så att du kan få uppehållstillstånd för att verka som arbetskraft i Sverige för max två år i taget. När du jobbat i fyra år kan du får permanent uppehållstillstånd.

I november ifjol höjdes kraven på arbetskraftsinvandrare från utanför EU/EES. De måste numera tjäna minst 27 360 kronor per månad för att få fortsatt uppehållstillstånd. Klarar de inte detta får de åka hem. Tidigare låg kravet på att de måste tjäna minst 13 000 kronor per månad.

Det finns krav på att arbetskraftsinvandrare måste tjäna en viss summa. Foto: Envato
Det finns krav på att arbetskraftsinvandrare måste tjäna en viss summa. Foto: Envato

Skatteverket flaggar nu i ett pressmeddelande upp för att utlänningar som tjänar för lite pengar hittat ett nytt sätt att fuska sig kvar i landet.

Skickar in falskt höga inkomstuppgifter

– Vi har indikationer på att försörjningskravet leder till att fler felaktiga inkomstuppgifter lämnas till Skatteverket för att på pappret ge sken av att personer har en högre lön, det kan vara drivet av den nya lagstiftningen, förklarar Skatteverket i pressmeddelandet.

Till skillnad från när människor försöker undanhålla inkomster från Skatteverket så leder den nya typen av fusk till att man får betala mer i skatt. Med en skattesats på 30 procent kostar det exempelvis 3000 kronor i extra skatt om man låter skicka in felaktiga inkomstuppgifter som är 10 000 kronor högre än ens verkliga lön.

Betalar ej in sociala avgifter

Anledningen till att Skatteverket upptäckt det nya fusket verkar vara att inga arbetsgivaravgifter/sociala avgifter tycks ha betalats in på de löner som de fuskande utlänningarna uppgett att de fått.

Arbetsgivaravgiften ligger enligt Skatteverket på 31.42 procent. Utlänningar som vill fuska sig till uppehållstillstånd som arbetskraft utan att riskera att upptäckas av Skatteverkets kontroll måste således låta betala in ytterligare 3 142 kronor i sociala avgifter för varje 10 000 kr som de fuskar upp sin inkomstuppgift med.

Stickprovskontroller av arbetsgivaravgifter

Frihetsnytt har skickat in ett par frågor till Skatteverket som sektionschef Maria Eriksson har svarat på. Vår första fråga var om ”jag” kan göra mig skyldig till brott om jag ser till att det lämnas in ”högre inkomstuppgifter för mig än vad som i själva verket är fallet”.

Svaret från Eriksson blir att så är fallet beroende på ”storleken på den avdragna skatten”. Notera att Skatteverket här möjligen missuppfattade vår fråga då det här handlar om utlänningar som medvetet betalar extra mycket i skatt för att kunna erhålla uppehållstillstånd.

Beslut, Migrationsverket. Foto: Migrationsverket/ Tomislav Stjepic
Beslut, Migrationsverket. Foto: Migrationsverket/ Tomislav Stjepic

Vår andra fråga handlade om huruvida Skatteverket alltid eller stickprovsmässigt kontrollerar huruvida arbetsgivaravgifter betalats in när en inkomstuppgift kommer till Skatteverket. Eriksson svarar:

– Arbetsgivaravgifter redovisas i en arbetsgivardeklaration. Denna innehåller bland annat uppgifter om skattepliktiga ersättningar på individnivå. Om inte de arbetsgivaravgifter som redovisats betalats in kommer företaget att restföras.

Skatteverkets kontroller mot påhittade individuppgifter sker utifrån ett riskbaserat urval, att skatter inte har betalats in är en riskparameter av många i detta riskbaserade urval. Vi har även frågat om Skatteverket har någon möjlighet att sätta dit fuskare som lämnar in falska inkomstuppgifter men som väljer att även se till att arbetsgivaravgifter betalas in.

Skatteverket svarar:

– Se även svar på frågan ovan, med andra ord att skatt inte har betalats in är bara en av flera riskparametrar. Kontrollen följer normal utredningsmetodik som vi av naturliga skäl inte vill dela med oss av men som går ut på att fastställa om personen haft en skattepliktig ersättning eller inte.

Företag med många arbetskraftsinvandrare

Hello Fresh ska vara ett företag som flitigt använder sig av arbetskraftsinvandrare. Foto: Wikipedia/ Phillip Pessar/ CC BY 2.0 DEED
Hello Fresh ska vara ett företag som flitigt använder sig av arbetskraftsinvandrare. Foto: Wikipedia/ Phillip Pessar/ CC BY 2.0 DEED

Vill man inom sitt privata liv bidra till att driva ner inkomsterna för arbetskraftsinvandrare kan man undvika att göra affärer med företag som anställer många arbetskraftsinvandrare. Migrationsverket presenterar data över inom vilka områden arbetskraftsinvandrare är verksamma.

Utifrån vad Migrationsverket berättar bör man vara extra försiktig när man gör affärer med företag verksamma inom bland annat restaurang, städ och personlig assistans om man märker att de ha utlänningar anställda.

Vad gäller specifika företag så pekar tidningen Arbetet speciellt ut företaget ”Hello Fresh” som ett företag man bör undvika att göra affärer med.

KATEGORIER

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter