En rapport från EU-kommissionen visar mörka siffror för svensk ekonomi jämfört med andra EU-länder. Orsakerna till att Sverige hamnar längst ned på EU:s lista avseende det ekonomiska läget 2023 för EU:s medlemsländer, är många. Om inget förändras kan stora demonstrationer äga rum i Sverige, liknande de som ägt rum i Europa, menar bedömare.
Under måndagen släppte EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni rapporten European Economic Forecast. Winter 2023 (interim), som är en prognos av det ekonomiska läget 2023 och 2024 för de 27 medlemsländerna i EU. För Sveriges del är det dystra siffror, då man hamnar på plats 27, det vill säga på sista plats på listan.
Dessutom är Sverige det enda land som ligger på en minustillväxt på 0,8 procent (enligt EU:s prognos). Minustillväxt innebär att värdet på samtliga sålda varor och tjänster i Sverige minskar från föregående år. Detta kan jämföras med placeringen näst längst ned på listan som delas av Danmark, Tjeckien, Lettland och Estland, vilka kommer att ha en tillväxt på 0,1 procent.
Orsakerna till att Sverige placeras längst ned på EU:s tillväxt-lista
- Privatkonsumtionen krymper, vilket beror på att hushållen pressas av högre räntor och måste spara.
- Arbetslösheten ökar, vilket minskar köpkraften och därmed bromsar upp ekonomin.
- Bygg- och reparationsaktiviteter sjunker på grund av starkt höjda kostnader på bland annat material, svagare efterfrågan på byggmarknaden (höga räntor ger denna svagare efterfrågan); många jobbar i eller mot byggmarknaden vilket ger lägre aktivitet.
- Företag sänker sina investeringar då räntorna gör det jobbigare att få investeringar lönsamma.
Inflationen minskar, men till vilket pris?
Inflationen kommer fortsätta vara hög, men ska enligt prognosen börja sjunka. Under 2022 ökade den till 8,1 procent, men kommer sjunka till 6,3 procent under 2023 och därefter vara nere på 1,8 procent 2024. Men det återstår att se vilka åtgärder som kommer krävas för att nå dit.
Den vanligaste åtgärden som brukar lyftas fram, från Riksbankens sida, är att höja styrräntan. Detta är den ränta som Riksbanken tar ut från bankerna när dessa lånar pengar, vilket i sin tur påverkar räntan som bankerna tar ut från de enskilda låntagarna. En högre ränta innebär att folk är mindre benägna att ta stora banklån, som exempel bostadslån, vilket minskar köplusten och efterfrågan. Dessa faktorer ska hindra priserna från att stiga.
Med tanke på att Frihetsnytt nyligen rapporterade om Riksbankens jättehöjning av styrräntan med 0,5 procent till 3 procent, för att få bukt med den nuvarande inflationen, så återstår att se om ytterligare höjningar kommer att krävas för att nå dessa nivåer.
Dåliga ekonomier kan resultera i stora demonstrationer
När ekonomin blir sämre, vilket den ser ut att bli för Sveriges del, så växer det folkliga missnöjet. Frihetsnytt har i flera artiklar skrivit om de omfattande demonstrationer som ägt rum runtom i Europa i protest mot resultaten av de misskötta ekonomierna.
I Frankrike har över en miljon människor, senast i helgen, demonstrerat mot planerna på att höja pensionsåldern från 62 år till 64 år. I Storbritannien har flera omfattande strejker, varav en samlade 500 000 människor i en gemensam aktion, ägt rum för att protestera mot inflation, prishöjningar och dåliga löner. I Danmark har danskarna satt ned foten mot planer på att skrota en viktig helgdag, för att kunna få in mer skatter från arbetare.
Men även i Sverige finns flera exempel på hur människor gått samman i stora demonstrationer när ekonomin kraftigt försämras. I Lidköping samlades 3 000 människor i en demonstration till stöd för att det lokala sjukhuset inte skulle läggas ned. Förra vintern, den 22 januari, samlades 10 000 människor i Stockholm och 4 000 i Göteborg för att protestera mot planerna på att införa vaccinpass och andra inskränkningar i den personliga friheten.
Vill man få till en förändring så har dessa demonstrationer och protester visat att det går att samla stora mängder med människor, när de upplever att den personliga eller ekonomiska tryggheten är hotad.
