onsdag, 7 december

Slovakien – inget globalistland

Detta är en krönika. Det är skribenten som står för åsikterna i texten, inte FrihetsNytt. 
Hos oss får alla åsikter komma till tals, oavsett hur obekvämt det är. Vi står för riktig yttrandefrihet.

Ifrågasätter maktens påhitt och låter sig inte luras så lätt

Slovakerna är ett folk som tycks ha en unik förmåga att stå emot både kulturmarxism, klimatalarmism och globalism. Som den unga nation Slovakien är sätter befolkningen starkt värde på nationella värden och historia samt har en inbyggd misstro mot makthavare.

Jag har varit bosatt i Slovakien i över 20 år sedan jag kom till Bratislava som anställd på Ericsson, då vi byggde GSM-nät åt en av mobiloperatörerna. I de flesta länder i Centraleuropa hade man kommit längre i utbyggnadsarbetet; Slovakien betraktades som en smula efterblivet, även i det stora omvälvande rekonstruktionsarbetet efter Berlinmurens fall. Bland oss svenskar ryktades det att det i ett äldre svenskt uppslagsverk stod att slovakerna var “ett grälsjukt bergsfolk i centrala Europa”.

Faktum är att det i Nordisk Familjebok, första utgåvan (1876-1899), står att ”Slovakerna äro ett fattigt, men förnöjsamt bergsfolk…men hvars nationalitet är utsatt för starkt tryck af den magyariska befolkningen”.

Vad har gett slovakerna starkare motståndskraft?

Det är förstås vanskligt att försöka förstå och beskriva en folksjäl. Men faktum är att slovakerna inte tycks ha ryckts med i vår tids kulturmarxistiska och klimatalarmistiska projekt och det är intressant att försöka förstå varför. Det betyder inte att de är opåverkade, men att detta inte lyckats bryta ner det sociala fundamentet.

Slovakien är en kuperat land med stora skogsytor. Huvudstaden Bratislava ligger vid foten av Karpaterna, som sträcker sig österut. I de södra delarna, norr om Donau, ligger bördig jordbruksmark.

De nordöstra delarna dominerades av skogsbruk och gruvnäring och välmående städer växte upp runt guld- och silvergruvorna under medeltiden.

Historiskt var landet alltid en del av något; framför allt som en del av kejsardömet Österrike-Ungern under ungersk överhöghet, och efter första världskriget i federation med Tjeckien. Först efter upplösningen av Tjeckoslovakien blev Slovakien en självständig stat 1993.

Befolkningen har var utsatt för mongoliska och turkiska invasionsstyrkor och senare indragna i Napoleonkrigen och de båda världskrigen. Om historien vittnar omkring 300 imponerande fästningar och slott, de flesta från medeltiden och många i gott skick. På många orter har man rest minnesmärken med stentavlor med namn på söner från trakten som stupat i världskrigen.

Nybildad stat stärker nationella värderingar

Med den nybildade slovakiska republiken fick de nationalistiska strömningarna energi, som tog sig uttryck i allt från ishockey till nationalekonomi. Under det som i folkmun kallas “det gyllene 90-talet”, gjordes en rad ekonomiska reformer, framför allt under regeringen Dzurinda, bland annat infördes en fast skattesats på 20 procent och fördelaktiga villkor för utländsk tillverkningsindustri, vilket lett till att Slovakien idag producerar flest bilar per capita i världen.

Kommunismen har naturligtvis haft ett stort inflytande på de äldre generationerna. Under 90-talet lyckades många göra sig förmögna genom privatiseringar och restitutioner. Det finns en sorts allmän pragmatism, att man måste se om sitt eget hus, och man misstror makthavare och myndigheter. Korruption är ett stort problem, men den styrs av lokala snarare är globala intressen.

Bratislava var en småstad fram till 1900-talet och även om det är det administrativa och ekonomiska centrumet har det knappast en dominerande kulturell roll. De flesta som bor här är inflyttade från andra delar av landet. En detalj är att det finns automater på allmänna platser där man kan köpa ost och andra mjölkprodukter. I varje stadsdel finns en lokal marknad där bönder säljer sina produkter, men trots försök från myndigheternas sida att reglera den kontantbaserade torghandeln har det ännu inte lyckats.

Misstänksamma mot överheten

Slovakerna är stolta över sitt arv och sin historia, och de har stor respekt för sina landsfäder, dissidenter och de som kämpat för frihet och en slovakisk nation. Familjen är central, liksom lokal samverkan och regional tillhörighet.

Globalismen har ännu inte lyckats bryta ner den sociala strukturen och den nationella självkänslan i den unga slovakiska republiken, och folket är vana vid hårda tider. Misstänksamheten mot överheten är helt enkelt en överlevnadsstrategi. Så är endast 50 procent av befolkningen vaccinerad mot Covid-19, en av de lägsta täckningsgraderna inom EU.

Skribent: Christofer Larsson

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar