”Smarta knän” ger direktinformation till doktorn

Konstgjorda leder med inbyggda sensorer sägs vara en del av framtidens medicintekniska lösningar. Sådana finns redan i form av så kallade smarta knän. Dock återstår det en del tekniska och praktiska svårigheter, liksom farhågor kring integriteten.

Vad är smarta knäleder?

Till skillnad från vanliga konstgjorda knäleder som används vid knäledsoperationer innehåller de nya ”smarta knälederna” sensorer som avger data till doktorn om hur de mår. De har redan använts i knäledsoperationer sedan några år och är antagligen bara början, rapporterar Wall Street Journal (WSJ).

Medicinska specialister och ingenjörer hävdar att sensorer inom några år kommer att läggas till konstgjorda höftleder, axelleder och ryggimplantat för samma syfte. Det första smarta knäet introducerades för bara två år sedan (2021) av företaget Zimmer Biomet som tillverkar medicinsk utrustning. Canary Medical har utvecklat de ingående sensorerna som trådlöst kan skicka mängder av data gällande knäledens status.

Så fungerar de

När den ”smarta knäleden” är på plats skickar den dagligen detaljer om gångarten till din ortoped som kan följa antalet steg, rörelseomfång, och andra mätetal under månaderna och åren efter operationen. Doktorerna som följer informationen kan därefter säkerställa att patienten uppnår milstolparna under tillfrisknandet.

Skulle dock prestationen inte infria förväntningarna kan ortopeden ingripa och göra nödvändiga justeringar i sjukgymnastiken så att patienten inte förblir med en dysfunktionell knäled. Den kanadensiske traumakirurgen Edward Harvey, säger att informationen som kan avges genom de smarta knänas sensorer är mycket detaljerad:

– Genom att använda sensorerna i syfte att samla in data från patienten kan du få tusentals datapunkter att analysera och därmed klura ut exakt vad som händer med patienten.

Doktorer och ingenjörer i medicinsk teknik hävdar att detta bara är början och förutser en framtid där sensorer opereras in i alltfler konstgjorda leder, såsom axlar, höfter och ryggimplantat. Utöver detta föreställer de sig en framtid långt bortom det ortopediska där man kan följa ett pulsåderbråck i hjärnan eller ifall inopererade hörapparater behöver finjusteras.

Redan idag utvecklar labbet som drivs av Dr. Harvey (vid McGill-universitetet i Montreal) inopererade sensorer, inklusive en som tillfälligt bedömer muskelskador på traumapatienter.

Konkurrenter finns

Zimmer Biotec är dock inte ensamma på den medicinsk-tekniska marknaden med sina smarta knän. För närvarande utvecklar även Johnson & Johnson kirurgiska traumaplattor utrustade med sensorer (så kallade ”smarta plattor”). Dessa opereras in i syfte att stabilisera frakturer under läkningsprocessen.

En smart platta skulle därmed kunna få förmågan att meddela en kirurg om frakturens läkestatus.

… liksom nackdelar

En praktisk nackdel med de smarta knälederna som lyfts upp är bland annat riskerna som uppstår i samband med strålbehandling. Denna kan nämligen förkorta sensorns batteritid eller orsaka andra tekniska fel på övriga komponenter. Utöver detta måste skenbenet på patienten vara tillräckligt långt för att rymma själva sensorns förlängning.

All data som samlas in från patienten och analyseras är dessutom av ganska komplicerad natur som i dagsläget endast personer med specialistkunskap kan analysera och sammanställa. Något som kostar både ekonomiskt och tidsmässigt för såväl doktorer som sjukvården.

Därtill vet man inte heller hur denna data ska kunna införlivas i patientvården på ett praktiskt sätt. Att lagra stora mängder avancerad data av detta slag kräver allt kraftfullare datorer, högre IT-säkerhet, fler IT-tekniker och programmerare som kan underhålla och uppdatera systemen, enligt MedTech Dive.

Övriga farhågor

En annan fråga som skeptiker till de ”smarta knälederna” (och liknande innovationer) ställer sig är de som berör integritet. Varför måste just konstgjorda leder innehålla verktyg som övervakar en hela tiden?
Är vi inte nog övervakade redan som det är med smarta telefoner och kreditkort kan man fråga sig.

Om syftet sägs vara rent diagnostiska skäl kan man även fråga sig ifall det bara stannar där? Eller fortsätter man att driva det hela till sin spets så att patienten med tiden tvingas delge alltmer medicinsk information av privat natur. Information som kanske delas utan ens medgivande och som man inte vet var den hamnar.

Med tanke på hur kunders köpinformation röjts hos över 100 webbapotek runtom i Europa och sedan delats vidare till sociala mediejättar, känns det inte alltför långsökt att spekulera i vad som skulle kunna ske när specifik medicinsk information finns lagrad i stora databaser.

Kan vi då lita på att IT-säkerheten alltid håller tätt eller att ens ortoped är hederlig nog att inte dela vidare informationen mot en liten bonus?

Kan man lita på aktörerna?

Kan man för övrigt lita på stora medicintekniska bolag likt Jonhson&Johnson och att de har patients bästa för ögonen med tanke på alla bekräftade fall av biverkningar som deras covid-vaccin har orsakat sedan det erbjöds allmänheten?

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några varor i din varukorg ännu.

Bläddra bland produkter